Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny diskrimineringslag används inte

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 03.00
”Lagen har inte fungerat alls”
(2:27 min)
Rullstol. Foto: Simon Paulin/TT och Janerik Henriksson/TT
Foto: Simon Paulin/TT och Janerik Henriksson/TT

Den nya diskrimineringslagen som bland annat tvingar butiksägare att underlätta för funktionsnedsatta har inte prövats en enda gång.
DO har inte drivit något ärende rättsligt, och det upprör Lars-Göran Wadén, som gjort tre DO-anmälningar.

För ett år sen trädde en ny diskrimineringslag i kraft som bland annat tvingar butiksägare att underlätta för funktionsnedsatta.

– Nej, lagen har inte fungerat alls. Det händer ingenting, säger Lars-Göran Wadén, som själv är rullstolsburen och som gjort tre DO-anmälningar.

Lagen kräver bland annat att företag, föreningar och myndigheter undanröjer "lättare hinder" för att förbättra tillgängligheten. Det kan handla om att jämna ut trösklar, skaffa ramper eller läsa upp restaurangmenyer högt för den som är synskadad.

Redan innan lagen trädde i kraft kritiserades den för att vara tandlös. Företag som har färre än tio anställda behöver inte följa lagen överhuvudtaget. Dessutom kräver lagen en rad andra "skälighetsbedömningar".

Inte ens när Diskrimineringsombudsmannen tror att det faktiskt har rört sig om diskriminering så har myndigheten valt att driva ärendet till domstol.

Det har Lars-Göran Wadén fått uppleva. Han har bland annat DO-anmält ett bussbolag efter att föraren nekat honom att åka med eftersom föraren inte visste hur trappliften fungerade.

– Efter ett års utredning och mycket krumbukter kom uttalandet från Diskrimineringsombudsmannen och till och med de konstaterar att jag troligtvis har blivit diskriminerad men väljer ändå att inte gå vidare rättsligt, säger Lars-Göran Wadén.

Sammanlagt har alltså Diskrimineringsombudsmannen fått in 300 anmälningar om bristande tillgänglighet. Men att myndigheten inte valt att driva ett enda ärende i domstol är inte så konstigt, tycker Carolina Stiwenius som är jurist och utredare på DO. Dels så ser DO hellre att aktören rättar sig frivilligt, och dels så gör skälighetsbedömningarna lagen ganska svår, säger hon.

– Det är en ganska juridisk, teknisk, komplex lagstiftning i det här med skälighetsbedömningen. Så vi kan inte uttala oss ännu om vi ser några luckor eller stora brister i lagstiftningen, mer än det vi visste tidigare att det finns många undantag, säger Carolina Stiwenius.

Men Lars-Göran Wadén tycker att det är problematiskt att lagen aldrig testas i domstol. Det blir ett moment 22 som gör att ingen riktigt vet vad som gäller, säger han.

– Jag kan köpa att om det kommer en ny lag så kanske inte den är perfekt direkt. Men då blir den bättre efter några år, efter att rättsmaskineriet har testat lagen och allmänheten har praktiserat den ett tag. Sen kanske man måste skriva om den. Men den här lagen får inte ens chansen att testas, säger Lars-Göran Wadén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".