Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetsmiljöverket kritiseras för passivitet

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 13.41
Många människor utsätts för onödiga risker
(1:57 min)
Byggkran på ett bostadsbygge. Foto: Tomas Oneborg/TT.
Byggarbetsplatser är ofta exponerade för kvartsdamm. Foto: Tomas Oneborg/TT.

Arbetsmiljöverket får kritik för att sjukdomsfall och dödsfall till följd av arbetsmiljöer med kvartsdamm och dieselavgaser är onödigt många.

Bakom kritiken, som publiceras på DN Debatt, står 13 forskare och representanter för arbetsmedicinska kliniker och organisationer.

En av dessa är Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han menar att gränsvärdena för arbete med kvartsdamm måste skärpas.

– Man reagerar inte på den forskning som finns och behåller gamla gränsvärden, trots kunskap som motiverar en förändring.

Kvartsdamm kan ge så kallad stendammslunga. Det kan leda till kronisk inflammation i lungorna och även ge cancer och öka risken för hjärtinfarkt och kol.

Enligt artikelförfattarna är cirka 90 000 personer i Sverige exponerade för kvartsdamm i sitt arbete, främst inom byggnadsindustrin.

Men enligt Arbetsmiljöverkets Yvonne Strempl, chef för regelavdelningen, finns idag en övertro på att mäta gränsvärden för att minska hälsoriskerna på jobbet.

Hon lyfter istället fram andra, som hon menar, effektivare metoder, som en införd sanktionsavgift för de arbetsgivare som inte gör riskbedömningar på andra sätt, exempelvis med hjälp av webbverktyg:

– Vi är absolut inte passiva. Man kan också jobba med förebyggande åtgärder som exempelvis att vattenbegjuta eller andra metoder så man inte exponeras på samma sätt. Vi har också kopplat en sanktionsavgift till detta.

Yvonne Strempl menar att gränsvärdeskontroll har ett begränsat värde bland annat eftersom de arbetsgivare som inte känner till att de har en exponering inte heller känner till att de behöver mäta.

– Att ha en massa mätresultat som ska analyseras och sedan datalagras ger ju inget resultat, säger Yvonne Strempl.








Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".