Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige till akut gränsmöte i EU

Publicerat tisdag 5 januari 2016 kl 14.48
Morgan Johansson. Foto: Jessica Gow / TT
Morgan Johansson vid dagens presskonferens. Foto: Jessica Gow / TT

Sverige, Danmark och Tyskland kallas akut till Bryssel för ett extramöte med anledning av de nyinförda gränskontrollerna.

Lagligheten i Sveriges id-krav undersöks av EU-kommissionen.

Trettondagsmötet i Bryssel anordnas av asyl- och migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos som kallat till sig svenske migrations- och justitieministern Morgan Johansson (S), Danmarks integrationsminister Inger Støjberg samt Ole Schröder, migrationsansvarig statssekretare på det tyska inrikesdepartementet.

- Målet med mötet är att förbättra koordinationen mellan länderna, säger EU-kommissionens huvudtalesperson Margaritis Schinas.

EU-kommissionen har gett klartecken till de svenska gränskontrollerna och preliminärt även till de danska, som infördes så sent som i måndags.

Samtidigt betonas att Schengen-reglerna endast ger utrymme till kontroller när det finns allvarliga hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. Och Sveriges krav på id-handlingar står under särskild granskning.

- Kommissionen konstaterar givetvis att det pågående migranttrycket. . . kan leda till allvarliga hot. . . och på så vis kan rättfärdiga återinförandet av gränskontroller. Men medlemsstaterna måste respektera EU:s regler när de gör sådana kontroller och vi undersöker för tillfället lagligheten i den svenska lag (om id-kontroller) som trädde i kraft i går, sade asyl- och migrationsansvariga presstalespersonen Tove Ernst på tisdagen.

Gränskontrollerna väcker stor diskussion i EU och ökar trycket ytterligare på förändringar inom den nuvarande asyl- och migrationspolitiken.

EU-kommissionen har till i mars utlovat nya förslag om bland annat en permanent omfördelning av asylsökande och ändringar i den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar att asyl ska sökas och behandlas i det första EU-land dit flyktingen kommer. Parallellt pågår också en diskussion internt mellan medlemsländerna — främst pådriven av Tyskland — om ett frivilligt mottagande av kvotflyktingar från läger i Turkiet.

Trots flyktingkrisen lär det ändå dröja innan några nya gemensamma regler blir verklighet. Inte minst i Öst- och Centraleuropa finns ett kraftigt motstånd mot kvoter och fördelning, vilket sannolikt innebär att det kan krävas flera år av förhandlingar innan medlemsländerna kan enas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".