Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Domstolsbeslut avgörande för offentliganställdas fackföreningar

Publicerat tisdag 12 januari 2016 kl 15.41
I USA är drygt sex procent i privat sektor fackligt organiserade
(2:37 min)
Högsta domstolen Washington, USA
Foto: AP

I USA drar det ihop sig till beslut i en strid som anses vara avgörande för framtiden för de offentliganställdas fackföreningar.

Frågan ska behandlas i Högsta domstolen under våren och förhandlingarna inleddes i går måndag.

Frågan är om en offentliganställd ska vara tvingad att betala avgifter till facket, även om hon eller han inte vill vara medlem.

”Vi begär att lärare ska få bestämma själva om vi vill vara med i eller finansiera en fackförening."

Det här är Rebecca Friedrich, lärare sedan 30 år i Kalifornien, som tillsammans med nio kolleger stämt lärarfacket i delstaten.

Hon hävdar att det faktum att hon avkrävs en avgift till facket, fast hon inte är medlem, bryter mot grundlagen.

Högsta domstolen ska nu pröva frågan.

Om Rebecca Friedrich får rätt kan det urholka fackföreningarnas redan försvagade makt.

I USA är bara drygt sex procent av de anställda i den privata sektorn fackligt organiserade. Bland de offentliganställda, som det här gäller, är fortfarande mer än var tredje med i facket.

Fackföreningsrörelsen ser rättsfallet som en attack från kapitalstarka grupper.

Här är Richard Trumka ordförande i den amerikanska motsvarigheten till LO, i en video som organisationen producerat.

”Fallet drivs av miljardärer och direktörer som vill skriva om reglerna på arbetsmarknaden” säger Trumka.

Tusentals har redan lämnat facket i de 25 delstater som lagstiftat om att ingen kan tvingas betala fackliga avgifter för att få anställning.

Men offentliganställda i 23 av USA:s delstater måste betala en avgift till facket, även om de inte är med. Det kan röra sig om 5 - 6 000 kronor om året, ofta lite mindre än för medlemmar, vars fulla pris också betalar politisk lobbyverksamhet.

Avgiften för alla ska användas för expertis i kollektivavtalsförhandlingar, vars resultat alla kan dra nytta av. De som inte vill betala är friåkare, argumenterar USA:s arbetsmarknadsminister Tom Perez i en TV-debatt.

Tom Perez hävdar också att det bidrar till fred på arbetsmarknaden om facket är starkt.

Kritikerna hävdar att det faktum att regeringen stödjer fackets linje beror på att politiker från demokraterna ofta får kampanjpengar från de fackliga organisationerna.

Rebecca Friedrich hävdar att allt facket sysslar med är politiskt och att hon, enligt grundlagen, inte är tvungen betala för något hon inte stödjer.

Högsta domstolen ska meddela sitt beslut i juni.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".