Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare ifrågasätter försvarsbeslutets finansiering

Publicerat torsdag 14 januari 2016 kl 13.12
"Känns inte särskilt skyndsamt"
(2:20 min)
Militärer i gröna uniformer marscherar i led. Foto: Johannes Ledel/Sveriges Radio.
Foto: Johannes Ledel/Sveriges Radio.

Forskare vid Finlands utrikespolitiska institut ifrågasätter om pengarna som skjutits till försvaret räcker för att klara de uppgifter som gavs i försvarsbeslutet i fjol.

 – Det man vill att svenska försvarsmakten ska kunna göra och vilka förmågor den ska ha ser jag inte något sätt som man ska kunna göra, ens på sikt, med de här satsningarna, säger försvarsexperten och forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Finlands utrikespolitiska institut.

Ekot har tidigare också rapporterat om hur forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) också ifrågasätter beslutets bärighet.

Salonius-Pasternak betonar dock att frågetecknen kring finansieringen bara är en del av en helhet, eftersom han också tycker att man kan undra om inte ambitionsnivån som satts också är för låg.

Dels i förhållande till vilka uppgifter som prioriteras samt hur snabbt man rustar upp. Han jämför då med våra grannländer i Östersjöregionen där upprustningar genomförts ganska snabbt.

– Man har varit mycket stolt över att man nu igen ska få permanenta soldater på Gotland. Men målet är satt två-tre, eller kanske fyra år från nu. För en utomståendes perspektiv, som förstår att det alltid tar tid att förbereda saker, så känns det inte särskilt skyndsam, säger Salonius-Pasternak.

En annan observation som Charly Salonius-Pasternak gör, när han betraktar det försvarspolitiska inriktningsbeslutet från i fjol, är den detaljstyrning som sker i den politiska beslutsfattningen.

I beslutet finns exempelvis krav på hur många båtar av olika typer och flygplan försvaret ska ha, vilket han menar skiljer sig rejält från det finska tillvägagångssättet, där de övergripande uppgifterna ges till försvaret som sedan ska reda ut hur man gör detta.

– Det blir mer och mer intressant att jämföra Sverige och Finland för att det påverkar möjligheten för samarbete mellan Finland och Sverige. I Finland skulle man aldrig sett den här nivån av detaljstyrning av försvarsmakten, utan man litar på att det här är proffs och de vet.


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".