Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Malmporten ska öppna hela Bottenviken

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 09.30
Sveriges lönsammaste projekt
(6:24 min)
Linda Wikman, projektledare på Luleå hamn för Malmporten.
1 av 2
Linda Wikman, projektledare på Luleå hamn för Malmporten. Foto. Ulf Larsson/SR
Anders Björnström, logistikchef på LKAB. Foto LKAB
2 av 2
Anders Björnström, logistikchef på LKAB. Foto LKAB

Dubbelt så mycket malm ska skeppas ut från Luleå om några år. Det är målet med Sveriges största muddringsprojekt kallat Malmporten

Att kunna skeppa ut tio miljoner ton i stället för dagens fem miljoner ton skulle välkomnas av gruvbolaget LKAB.

– För LKAB är det ett nödvändigt projekt för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga. Med att kunna ta in större båtar skulle vi kunna sänka fraktkostnaderna med runt 40 procent, säger Anders Björnström som är logistikchef på LKAB.

Genom att muddra bort 20 miljoner kubikmeter i farlederna in mot Luleå kommer närmare fyra gånger så stora båtar att sommartid kunna gå in till hamnen. Men det är ingen billig åtgärd att muddra två farleder och bygga ut hamn och kajer, berättar Linda Wikman som är projektledare på Luleå Hamn:

– Ser man på kostnader för farleden och kostnader i hamnen så ligger prislappen på drygt tre miljarder.

Men trots prislappen på drygt tre miljarder, varav en och halv är muddringar, så är det inget som avskräcker.

–Det är ett ovanligt lönsamt infrastrukturprojekt, det är bland de mest lönsamma i Sverige. På varje satsad krona får man tillbaka den summan plus ytterligare 1,70, säger Tage Edvardsson som är Sjöfartsverkets projektledare för muddringarna.

Men det är inte bara farlederna in mot Luleå som måste muddras. Ska man in med så stora båtar, så kallade Panamax, fartyg som kan lasta mot 180 000 ton och vara närmare 300 meter långa. Då är sundet mellan Sverige och Finland i norra Kvarken ett hinder för större båtar i hela Bottenviken. Därför kommer mindre muddringsarbeten att göras även där.

– Vi har även en insats utanför Umeå där vi måste muddra och spränga bort ett par tusen kubik, berättar Linda Wikman

I dag går den mesta av malmen till Narvik på en hårt belastad Malmbana. Runt fem miljoner ton går idag på järnväg från Malmfälten till Luleå hamn. Med en djuphamn som tar emot större båtar både på sommar och vinter så kommer fartygslasterna från Luleå kunna fördubblas. LKAB kommer att sats mot en halv miljard i projektet bland annat i nya fartygslastare. Sänkta fraktkostnader är självfallet den stora fördelen, men LKABs logistikchef ser andra fördelar med att kunna skeppa ut mer malm från Luleå.

– Det är en fördel när det gäller riskreducering. Händer något på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik, kan vi styra över mer trafik till Luleå, säger Anders Björnström.

På Sjöfartsverket ser man muddringsprojektet Malmporten som den ekonomisk mest lönsamma investering genom att fraktpriserna kan sänkas med upp till 40 procent. Men ser Malmporten även som ett miljöprojekt.

– Det är stora miljövinster, utsläppen halveras genom att det går ta mycket större laster, säger Tage Edvardsson på Sjöfartsverket.

EU har pekat ut punkter och stråk som är av stor vikt för en effektiv logistik i Europa - så kallade Core-hamnar. I Sverige finns fem hamnar med den klassningen varav Luleå är en. Med tanke på det- och hur alla inblandade parter hyllar projektet så är det svårt att tro att det inte skulle bli av om Mark- och miljödomstolen ger klartecken. Men LKABs logistikchef Anders Björnström ser kraven på medfinansiering som ett problem.

–Det har funnits diskussioner om att LKAB ska gå in med flera hundra miljoner, med så mycket pengar kommer vi ha svårt att räkna hem vinsten i projektet.

Ett beslut från Mark- och miljödomstolen väntas efter sommaren. Sedan är det förhandlingar om hur olika delar ska finansieras. På Sjöfartsverket är man övertygad om att den lösningen kommer. Även på Luleå hamn tror och hoppas projektledaren Lina Wikman att kunna ta emot 300 meter långa båtar om inte allt för många år.

– Jag har en önskan om att det ska kunna ske 2020.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".