Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Livsgnistan håller oss levande längre

Publicerat söndag 17 januari 2016 kl 15.18
Äldre kvinna i rullstol med en rutig filt över sina ben. Hon håller i en träkäpp. Foto: Hasse Holmberg/TT.
Personer med personliga assistenter beskrivs som en mer röststark grupp. Foto: Hasse Holmberg/TT.

Ett gott skratt kanske inte förlänger livet, men en stark livsgnista gör det. Det menar överläkaren och geriatrikern Johan Niklasson vid Sunderby sjukhus i Luleå.

Han har i sin forskning sett att en livsgnista, eller sisu som det heter på finska, skyddar mot depression och leder till färre dödsfall bland mycket gamla människor. 

Sveriges befolkning lever allt längre och andelen mycket gamla ökar. Geriatrikern Johan Niklasson träffar i sitt arbete mycket gamla patienter och har fascinerats av vilken skillnad olika patienter kan uppvisa i sin inställning till framtiden. Medan en patient kan ha gett upp om livet och vilja dö, kan en annan, med samma sjukdomstillstånd, ha sagt att hon vill bli utskriven för hon hade så mycket kvar att göra i livet.

– Vi såg att människor med stark livsgnista överlevde i högre utsträckning än de med svag livsgnista på fem års tid. Annorlunda uttryckt kan man säga att de med stark livsgnista levde längre, än de med svag livsgnista.

Egenskapen han kallar för livsgnista kan översättas till engelskans morale, eller finskans sisu och syftar till att ha en stridsvilja i livet.

För att undersöka hur den här livsgnistan påverkar livslängden hos de mycket gamla har omkring 650 personer som var 85 år eller äldre i Västerbotten och i finska Österbotten fått svara på ett antal ja och nej-frågor i ett standardformulär utvecklat för att mäta just livskvalitet bland äldre.

Sedan har svaren jämförts med deras hälsa och livslängd och då visade det sig att de som hade en stark livsgnista i högre utsträckning fortfarande levde efter fem år. 55 procent med de med stark livsgnista var fortfarande i livet, medan bara 32 procent av de som hade svar som tydde på en svag livsgnista var i livet efter fem år.

Varför det är så här är svårt att säga. Johan Niklasson säger att han gärna skulle vilja undersöka på ett djupare plan hur de som har en starkare livsgnista har fått den. Och vad han som läkare kan göra för att den gamle får ett bättre åldrande.

– En sån här människa kanske nämner det till doktorn men det finns inga kanaler eller metoder att ta till. Så det är väl nästa steg i forskningen: vad gör vi åt det här. Hur kan vi förändra folks gnista, få den att vara bättre.

Vid Lunds universitet bedriver Sölve Elmståhl, professor och överläkare i geriatrik på Skånes universitetssjukhus, liknande forskning. Och han tycker att resultaten är intressanta.

– Ja man har visat att det finns ett samband mellan livsgnista och livslängd sedan vad som är hönan eller ägget dvs om det är livsgnistan i sig som förlänger livet eller de faktorer som påverkar att jag har en god livstillfredställelse som är förklaringen, det vet vi inte.

– Men resultatet forskningen har visat är synnerligen intressant nämligen att egenskapen att ha en livsgnista i hög ålder är en friskfaktor. Kan vi hitta sätt att bibehålla detta hos äldre personer så är det nåt vi ska undersöka mer inom forskningen och ytterst också att arbeta med kliniskt i vardagen, säger Sölve Elmståhl.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".