Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

KU kräver fler åtgärder mot extremism

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 03.00
Vill satsa mer resurser på att motverka rekrytering via nätet och sociala medier
(2:25 min)
Foto: Chitose Suzuki/AP, UGC/AP
Foto: Chitose Suzuki/AP, UGC/AP

Riksdagens konstitutionsutskott anser att regeringen måste göra mer i kampen mot våldsbejakande extremism. Även Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ställt sig bakom en rad uppmaningar till den egna demokratiministern.

Uppgörelsen innebär bland annat en offensiv när det gäller att agera mot extremistiska åsikter på internet.

- Att människor radikaliseras och ansluter sig till våldsbejakande rörelser, som IS och andra, är ett allvarligt problem, och det måste motverkas. Alliansen har lagt en rad förslag för att vässa politiken mot radikalisering, och vi är väldigt nöjda med att regeringen nu har gått oss till mötes. Det gör att vi får en skarpare politik än annars hade blivit fallet, säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M).

Den borgerliga oppositionen vill att regeringen ska göra mer för att bekämpa våldsbejakande extremism - och har i en motion till riksdagens konstitutionsutskott, KU, krävt en rad nya åtgärder.

Nu kan Ekot berätta att även Socialdemokraterna och Miljöpartiet ställer sig bakom en rad uppmaningar - så kallade tillkännagivanden - till den egna regeringen.

Så här säger Socialdemokraternas Emilia Töyrä, som är ledamot i KU, om uppgörelsen med alliansen.

- Det vi nu har gått med på är kompromisser i vissa yrkanden, men också att vi har tyckt att förslagen är bra, och då finns det ingen anledning att inte gå med på dem.

Hur tycker du generellt att regeringen hanterar den här frågan, att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism?

- Jag tycker att regeringen hanterar det bra. Och jag tycker att det är väldigt bra att vi får till de här samtalen över blockgränsen och att vi kan få en enighet i de för Sverige så viktiga frågorna.

Det handlar om sammanlagt sju krav som nästa vecka kommer att riktas till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Bland annat vill KU att staten ska hjälpa kommunerna att identifiera organisationer som förespråkar våldsbejakande extremism - och därför inte ska få några offentliga bidrag.

Alliansen och regeringspartierna är också överens om att satsa mer resurser på att agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till terroristorganisationer på internet och sociala medier.

- Extrema radikala grupper använder ju internet och sociala medier som ett viktigt verktyg för att locka, inte minst, unga människor. Då är det viktigt att vi som står upp för demokrati, jämställdhet och mänskliga fri- och rättigheter också finns där och motverka de extrema budskapen, säger Andreas Norlén.

Vad är det viktigaste?

- Jag tror att det allra viktigaste är att tydliggöra skolans ansvar för att motverka radikalisering och extremism, så att man vet hur man ska agera om man upptäcker radikala grupper på sin skola eller sitt lärosäte, vem man ska slå larm till och hur man ska agera.

Regeringen är inte skyldig att följa tillkännagivanden från riksdagen - men utgångspunkten är att de ska tillgodoses. Och när det gäller åtgärderna mot våldsbejakande extremism är man med på noterna, enligt Andreas Norlén.

- I det här fallet har vi också haft kontakt med kulturdepartementet, som är ansvarigt departement, så att det här är förankrat även med regeringen. Jag tror att även regeringen och vi är glada att de har gått oss till mötes.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".