Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksbanken får kritik i ny rapport

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 11.12
"Måste bli lite bättre på prognoser"
(1:29 min)
Stefan Ingves. Foto: Petter Karlberg/Karlberg media AB. Glad kvinna med sedlar i en plånbok. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Foto: Petter Karlberg/Karlberg media AB samt Fredrik Sandberg/TT.

Riksbanken bör ändra sin formulering av inflationsmålet, för att rensa bort effekterna av ränteförändringar. Det föreslås i den oberoende utvärdering som presenteras i dag.

Riksbanken bör sätta inflationsmålet på två procent utifrån den underliggande inflationen, KPI med fast ränta (KPIF), i stället för mot konsumentprisindex (KPI), enligt rekommendationen.

Genom att mäta inflationen utifrån KPIF undanröjs effekterna av Riksbankens egna förändringar av styrräntan för till exempel boendekostnader. Det kan skapa utrymme för en mer flexibel penningpolitik.

De båda utredarna, Carnegie Mellon-professorn Marvin Goodfriend, och Lord Mervyn King, tidigare chef för Bank of England, vill också stöpa om Riksbankens direktion till vad de kallar ett penningpolitiskt råd.

I rådet vill utredarna ha tre verkställande ledamöter av Riksbanken samt tre icke verkställande ledamöter.

De är även tydliga med att Riksbanken måste ges formell makt för att nå målet om finansiell stabilitet, något som i dag Finansinspektionen har fått huvudansvar för.

"Riksbankens uppdrag bör även omfatta finansiell stabilitet, och Riksbanken måste ha vissa formella befogenheter för att kunna uppnå sitt mål", skriver utredarna i sin rapport.

Utredarna föreslår en granskning av ansvarsfördelningen när det gäller så kallad makrotillsyn.

Utredarna vill även ha in fler ledamöter till de tre årliga utfrågningarna i riksdagen. Vid varje utfrågning vill de se att riksbankschefen tar med sig tre vice riksbankschefer.

Tanken är att varje ledamot med denna utfrågningsmodell ska till riksdagen två gånger om året för att förklara och försvara hur ledamoten har röstat i penningpolitiska beslut.

Den föreslagna omstöpningen av direktionen motiverar utredarna med att det med dagens sex ledamöter är för många inblandade i den verkställande förvaltningen av Riksbanken.

Det borde enligt utredarna räcka med tre ledamöter med uttryckligt verkställande ansvar och tre icke verkställande ledamöter, som kan ha andra deltidsbefattningar.

De föreslår också att inflationsmålet ska omprövas vart tionde år.

Den svenska Riksbanken har fått hård kritik för sin strama räntepolitik 2010-2011, något som ledde till splittring inom bankens direktion. Goodfriend och King skriver att oenigheten och hur den uttryckts offentligt har skadat bankens anseende.

De instämmer inte i kritiken mot att Riksbanken var för snabb med att höja styrräntan efter finanskrisen. Höjningarna 2010 och 2011 var rimliga med tanke på den information som då förelåg, heter det i rapporten. Däremot är de mindre imponerade av penningpolitiken de följande åren då eurozonen brottades med enorma problem, och anser att Riksbanken inte var tillräckligt snabb med att sänka räntan 2013.

Förslagen kommer att gå ut på remiss när rapporten är presenterad. Utfrågningar, inför eventuella lagändringsförslag, är enligt finansutskottets kansli planerade till i maj i år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".