Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskt näringsliv: Inte sämre likvärdighet i skolan

Publicerat onsdag 20 januari 2016 kl 05.00
"Inget stöd för det"
(3:17 min)
Elever i ett klassrum. Foto: Jessica Gow/TT.
Foto: Jessica Gow/TT.

Likvärdigheten i den svenska skolan har inte försämrats de senaste åren och Skolverket har haft fel. Det säger organisationen Svenskt Näringsliv i en rapport.

Läs hela rapporten

För några år sedan larmade Skolverket om att likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. Det har fått stor betydelse för skolpolitiken och för utredningen om vinster i välfärden och Skolkommissionen.

Mikael Witterblad är ledare för projektet ”Förbättrad välfärd” på Svenskt Näringsliv.

– Det är fel, det finns inget stöd för att likvärdigheten har försämrats i svensk skola. Det här har ju stor betydelse eftersom det finns en pågående välfärdsutredning som har det som utgångspunkt i direktiven, att likvärdigheten har försämrats. Den syftar till att begränsa företagandet i välfärden, säger han.

– Vi finner att svaga elevgrupper inte har missgynnats i termer av skolresultat och att utgångspunkten därmed är felaktig, säger Mikael Witterblad.

Larmen om den försämrade likvärdigheten i den svenska skolan har präglat både debatten och förslagen om hur skolan ska förbättras, de senaste åren.

I utredningen om nya regler för vinster i välfärden skriver regeringen bland annat att vinstintresse går ut över likvärdigheten.

I direktiven till utredningen Skolkommissionen, hänvisas till att likvärdigheten i den svenska skolan försämrats, enligt Skolverket. Kommissionen har bland annat som uppdrag att öka likvärdigheten.

Enligt skollagen ska skolan vara likvärdig. Svenskt Näringslivs rapport utgår ifrån att likvärdig betyder att alla barn ska ha tillgång till utbildning, av hög kvalité. Barn ska stimuleras att utvecklas så långt som möjligt och skolan ska sträva efter att kompensera skillnader i barns förutsättningar. Elever som behöver mer stöd för att nå målen ska få det.

Slutsatsen är att likvärdigheten inte har försämrats. Elever med sämre förutsättningar får inte sämre resultat i skolan nu, jämfört med tidigare.

Att boendesegregationen medfört större skillnader i resultat mellan olika skolor är en annan sak, men det har inte påverkat elevernas resultat.

Skolverket larmade 2012 i debattartiklar och på presskonferenser om en försämring av likvärdigheten i den svenska skolan. Grunden var ökad skolsegregation och ökade skillnader mellan skolor, det sades vara allvarligt och ett politiskt ansvarstagande för att rätta till problemet krävdes.

2013 kopplade Skolverket tydligt de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och det fria skolvalet ifrågasattes.

Men 2014 ändrar sig Skolverket.

Resultat från bland annat Pisa 2012 i matematik visar att elevernas sociala bakgrund inte fått ökad betydelse.

Verkets officiella hållning blir inte längre att likvärdigheten försämrats, utan att det i stället finns en risk på sikt för att utbildningen blir mindre likvärdig.

– Vi har gjort förtydliganden på vår hemsida vad vi har kommit fram till och det är att de här kraftigt ökade skolskillnaderna och den ökande skolsegregationen riskerar att leda till att familjebakgrunden får en större betydelse, säger Jonas Sandqvist, utbildningsråd på Skolverket.

Det är alltså inte så att ni säger att likvärdigheten har minskat, utan att det är risk att likvärdigheten minskar?

– Ja, precis, det är risk för det, säger Jonas Sandqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".