Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisforskare: Alma mörkar information

Publicerat onsdag 20 januari kl 17.04
"Ett demokratiskt problem"
(1:56 min)
En polis med ryggen mot kameran. Foto: Johan Nilsson / TT
De nya kraven kommer innebära ytterligare behov av omfördelningar och nyrekryteringar, enligt Patrik Engström. Foto: Johan Nilsson / TT

Polisen kritiseras för hur man hanterar information om den pågående flyktinginsatsen Alma. Kritiker menar att information mörkas, och att saker som inte borde vara hemliga sekretessbeläggs.

Polisens arbete med den stora mängd asylsökande som kommit till Sverige under hösten har hanterats av den särskilda insatsen Alma, som leds av Nationella operativa avdelningen, NOA. Alla utredningar eller händelser som på något sätt berör fenomenet har öronmärkts av polisen med den speciella koden 291.

Enligt Dagens Nyheter har ett internt direktiv gått ut polisens kommunikatörer, som säger att lägesbilden ska hemligstämplas, och betraktas som arbetsmaterial. Och att ingenting i pappersväg som rör Alma ska få komma ut till media.

– Det här är ytterligare ett exempel bland många på att polisen som organisation väljer att mörka information. På nåt sätt ställer sig polisen i en position där de vill avgöra vad som ska vara en nyhet och inte, säger Stefan Holgersson, polis och docent vid Linköpings Universitet, som forskat kring polisens sätt att hantera information.

Stefan Holgersson menar att polisen även undviker att berätta om enskilda händelser som är relaterade till flyktingströmmen. Som exempelvis ett angrepp eller ett bråk på en flyktingförläggning.
Det här gör att informationen till allmänheten begränsas, och att polisens kommunikatörer känner sig bakbundna.

Stefan Hector är kommenderingschef för Alma. Han menar att frågan är en fjäder som blivit en höna och att agerandet är normalt.

– Har du ett brott på ett boende så kan det råda förundersökningssekretess som gör att man är återhållsam med att berätta om det brottet. Vår grundhållning är att vi berättar så mycket vi kan, och det vi kan stå för, säger han.

Stefan Holgersson menar att polisen valt att dölja mer information än vad som behövs. Att man undanhåller saker som ingripanden och händelser som varken kan kräva förundersökningssekretess, eller betraktas som arbetsmaterial.

– Det är vanligt att polisen väljer att redovisa viss information, och undvika annan. Däremot har jag inte sett att man gjort på det här sättet tidigare. Det här är en fara ur ett demokratiskt perspektiv, och något som eskalerar.

Den 18 februari avvecklas den särskilda insatsen.

– Då har vi också tänkt oss att summera och ge mer information. Vad är det vi har sett, vad är det vi har lärt oss? Jag har en diametralt olik åsikt än Stefan, säger Stefan Hector.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.