Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Minst 40 svenska barn hos IS

Publicerat tisdag 2 februari kl 04.15
"Vissa barn har sett våldtäkter eller själva varit utsatta"
(2:14 min)
Kobane är i spillror efter IS-attack.
Kobane efter IS-attack. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Flera svenskar som rest för att ansluta sig till terrorgruppen Islamiska staten har tagit med sig sina barn dit. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism uppskattar att det finns 40 svenska barn hos IS just nu.

De senaste åren har flera svenska kvinnor rest för att ansluta sig till våldsbejakande extremistiska grupper i Syrien och Irak. Några av dem tog med sig sina barn dit. Ibland åkte de som en familj med sin make, ibland handlar det om ensamstående mödrar som rest med sina barn.

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism uppskattar att så många som 40 svenska barn i åldern 0-10 år lever i IS-kontrollerat område i Syrien eller Irak just nu, efter att de rest dit med sina föräldrar.

– Då är det lågt räknat. Jag skulle kunna tänka mig att det är mycket, mycket fler, säger Yassin Ekdahl som jobbar som kommittésekreterare på nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Flera barnlösa ensamstående kvinnor har också rest till Syrien och Irak. De kvinnorna gifter sig ofta med IS-krigare och får barn på plats. Även de barnen blir svenska medborgare om mamman är det, vilket gör att det är svårt att få en exakt överblick av hur många barn som totalt befinner sig i regionen.

Några av de här barnen har kommit tillbaka till Sverige, efter att ha bott i ett IS-kontrollerat område i allt från sex månader till två år. Ofta har de sett, eller själva utsatts, för övergrepp berättar Yassin Ekdahl.

– De ser dödandet som en del i vardagen, de upplever bombnedfall och lär sig rättfärdigandet av dödandet av människor som har en annan tro. Det finns också fall där mammorna har varit utsatta för våldtäkter där barn är med och ser och hör, säger han.

Det som skiljer de här barnen från flyktingar från exempelvis Syrien är att föräldrarna ofta inte söker hjälp för sig själva eller för sina barn, ibland tvingas barnen också vara tysta om det de varit med om. Enligt Yassin Ekdahl, som också är psykolog, uppvisar de ofta tecken på trauman.

– Det påvisas i leken som ofta är morbid och som handlar om död och halshuggningar. Det är mycket mardrömmar, ångest, rädsla och framförallt mycket aggressivitet, säger Yassin Ekdahl.

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.