Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ebo förstärker segregationen"

Publicerat onsdag 10 februari 2016 kl 11.30
Fåtal städer tar emot stor andel av asylsökande i ebo
(3:03 min)
Flerfamiljshus. Foto: Pi Frisk/TT.
Foto: Pi Frisk / SvD / TT

En stor andel av de asylsökande som väljer eget boende, ebo, hamnar i ett fåtal av Sveriges kommuner. Ebo anses bidra till integration, men i till exempel Södertälje fungerar inte systemet så, enligt flera bedömare.

Södertälje har tillsammans med storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm tagit emot nästan en tredjedel av alla ebo.

I Södertälje, som redan tagit emot många flyktingar, blir situationen speciell. Det säger prästen Håkan Sandvik, som under många år arbetat för Svenska kyrkan i Södertälje och mött asylsökande och flyktingar.

– I Södertälje ser det lite annorlunda ut därför att vi redan har en så stark grupp som är segregerad. De som bor i ebo integreras i den grupp som är segregerad. Jag skulle inte vilja säga att det är en väg till fattigdom, men det förstärker segregationen, säger Håkan Sandvik.

Ebo innebär att en asylsökande eller flykting själv ordnar sitt boende, oftast som inneboende hos släkt eller vänner. Det betyder att de själva väljer var de bosätter sig.

Stockholm, Göteborg, Malmö och Södertälje är de fyra städer som har flest ebo, nästan en tredjedel av de 48 000 personer det handlade om i början av det här året, enligt Migrationsverkets statistik.

I Södertälje finns en omfattande kritik mot systemet med Ebo. I en region där bostadsbristen redan är stor ser kommunen bland annat problem med trångboddhet.

– Problemet är att det inte finns bostäder vilket skapar en helt orimlig situation. Dels så är det en trångboddhet, när de kommer hit är det flera familjer som bor i samma hus. Släktingarna kan inte säga nej. Sedan betyder det också att det växer upp en stor svart marknad, säger Håkan Sandvik.

Socialtjänsten i Södertälje har det senaste året märkt att andelen i kommunen som är beroende av ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, har minskat. Men när det gäller personer som söker hjälp med just bostad är utvecklingen den motsatta, där ökar antalet ärenden.

Det kan också komma orosanmälningar till socialtjänsten kring familjer där barn har svårt att klara skolan på grund av trångboddhet, berättar Kjell Sjundemark, som är biträdande socialchef i Södertälje.

– Det är några kommuner som får den här negativa effekten av ebo. I grunden kan det säkert fungera men i kommuner som Södertälje, där har det inte fungerat bra, där blir ebo inte bra på det integrerande sättet. Det är bra att individen tar eget ansvar för sitt boende, självklart, men inte till vilket pris som helst. Och det är väl det som vi har sett, avigsidan, säger Kjell Sjundemark.

Förutom sociala problem märker det kommunala bostadsbolaget Telge bostäder att trångboddheten också gör att bostäder slits mer än vanligt. Det kan till exempel uppstå mögel- och fuktskador när badrum används av många personer. Joakim Ströberg, marknadschef på Telge bostäder, pekar också på den växande svarthandeln med bostäder som de har svårt att göra något åt.

– Vi har ju även ett socialt ansvar i Södertälje kommun som allmännyttigt bostadsbolag och vi måste ju värna om de personer och de medborgare som bor i den här staden. Vi måste också se till att inte personer far illa, säger Joakim Ströberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".