Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Antibiotika biter inte på nya bakterier

Publicerat onsdag 10 februari kl 03.02
Oroande, anser Folkhälsomyndigheten
(2:03 min)
En person på ett laboratorium.
Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen noga. Foto: Therese Jahnson/SvD/TT

Bakterier som är resistenta mot den antibiotikagrupp som varit ett av de sista verksamma läkemedlen har upptäckts hos två personer i Sverige. Före jul upptäcktes den här sortens resistenta bakterier i Kina, och sedan dess har ett 20-tal länder rapporterat nya fall.

Avdelningschef Karin Tegmark-Wisell vid Folkhälsomyndigheten ser allvarligt på utvecklingen.

– Vi har inga tecken på att det i dag förekommer bland de som blir sjuka i Sverige, men eftersom vi vet att den kan finnas genom import från andra länder så måste vi följa och se om den blir vanligare. Men just nu utifrån våra analyser finns inget som talar för att den är vanlig i Sverige, men den kan förekomma i samband med resande från andra länder.

Att bakterier som står emot den sista linjens behandling nu också finns i Sverige är inte oväntat för Folkhälsomyndigheten, men oroväckande inför framtiden.

Resistensgenen finns i små rörliga element av arvsmassan som bakterierna lätt byter med varandra. Det gör att motståndskraften snabbare kan överföras och spridningstakten ökar.

Skulle det upptäckas fler fall i Sverige kan det få betydelse för vården av patienter med svåra infektioner som blodförgiftning eller njurbäckeninflammation, säger Karin Tegmark-Wisell.

– Då tappar vi ytterligare ett antibiotika-behandlingsalternativ som varit väldigt värdefullt i de fall där vi har riktigt svåra och multiresistenta bakterier som orsakar svåra infektioner.

Vad händer med patienter som bär på den här typen av resistens?

– Om man har diarré så får man strikta regler för hur man ska sköta sin hygien. Då hjälper det mot att sprida den vidare. När man bär på den i tarmen så behöver man i regel inte behandla och då får det inga konsekvenser att den är resistent.

Vad gör Folkhälsomyndigheten nu?

– Vi fortsätter att följa utvecklingen. Är det så att vi ser att den här typen av resistens ökar så kommer vi se över våra rekommendationer och eventuellt komma med förslag för hur vi ska övervaka kolistinresistens, säger Karin Tegmark-Wisell.


Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.