Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ekonomer vill ha låglönejobb

Publicerat måndag 15 februari kl 07.45
Månadslönen kan bli 15 000 kronor
(2:23 min)
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. Foto: Jonas Ekströmer / SCANPIX

Nu ger sig fler ekonomer in i debatten om låglönejobb. Ett nyinstiftat arbetsmarknadsråd uppmanar fack och arbetsgivare att förhandla fram vad de kallar ingångsjobb med väsentligt lägre löner än dagens lägstalöner.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, är Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande. 

– De här jobben skulle kunna komma i fråga för alla nyinträdande på arbetsmarknaden som inte lyckas få något annat jobb. Det är inte avsett enbart för invandrare utan skulle också kunna gälla ungdomar, säger han.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är finansierat av arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. I en rapport som publiceras i dag hävdar rådet att utbildningssatsningar, anställningsstöd och rut-jobb inte räcker för att lågutbildade och nyanlända ska få arbete. 

– Det kommer inte, enligt vår mening, att gå att klara sysselsättningsproblemen utan att acceptera större lönespridning. Det innebär att de höga svenska minimilönerna måste sänkas, säger Lars Calmfors. 

Ekonomernas föreslår att arbetsmarknadens parter förhandlar fram så kallade ingångsjobb med lägre löner. En person ska kunna ha ett ingångsjobb i högst tre år, samtidigt ska staten slopa arbetsgivaravgiften och bidra med ett extra jobbskatteavdrag så att ingångsjobbaren kan försörja sig. 

Rådet anger ingen lönenivå, men enligt Lars Calmfors är lägstalönen i dag i två tilltänkta sektorer, handeln och restaurangbranschen, 70 procent av medianlönen på arbetsmarknaden, den måste ned till omkring 50 procent, menar han. Månadslönen skulle då bli flera tusen kronor lägre än dagens lägstalöner. 

– Någonting i storleksordningen 15 000 kronor, men det är min personliga uppfattning och inte något som Arbetsmarknadsekonomiska rådet har formulerat i sin rapport, säger Lars Calmfors. 

Hur bråttom är det att parterna får till den här typen av avtal?

– Det är väldigt bråttom. Det är klart att det bästa vore om man kunde få till något i innevarande avtalsrörelse.

De fyra borgerliga partierna har alla föreslagit olika varianter för att få fler i arbete senaste tiden. Till skillnad från till exempel Liberalernas förslag varnar Lars Calmfors för att lagstifta om lönenivån.

– Det kan vara frestande att säga att arbetsmarknadens parter kommer ingen vart och då går man in med lagstiftning. Men om man tänker på längre sikt tror jag inte att det är ett bra system att regering och riksdag ska fastställa minimilöner, i ett annat läge kan det ge väldigt stora frestelser att höja minimilönerna. 

LO:s chefsekonom Ola Pettersson är kritisk till förslaget och ser inget behov av lägre lägstalöner.

– Vår bedömning är att det skulle sprida sig till andra delar av arbetsmarknaden, och det finns en risk att det skulle sänka lönerna för väldigt många, säger han.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.