Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så klarar sig Sverige i kris

Publicerat söndag 27 mars kl 17.55
Skulle basera vår försörjning på importerade livsmedel
(9:29 min)
Matvaror i ett gammeldags skafferi.
1 av 5
Matvaror i ett gammeldags skafferi. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Dan Waldermarsson, köttproducent i Gustaf Adolf. Foto: Alexandra Svedberg/SR Foto: Alexandra Svedberg
2 av 5
Dan Waldermarsson, köttproducent i Gustaf Adolf. Foto: Alexandra Svedberg/SR Foto: Alexandra Svedberg
Dan Waldermarsson har byggt en egen biogasanläggning. Foto: Alexandra Svedberg/SR
3 av 5
Dan Waldermarsson har byggt en egen biogasanläggning. Foto: Alexandra Svedberg/SR
Ali jobbar på Hemköp i Jönköping. Foto: Alexandra Svedberg
4 av 5
Ali jobbar på Hemköp i Jönköping. Foto: Alexandra Svedberg
50 procent av nötköttet vi köper är svenskt. Foto: Alexandra Svedberg
5 av 5
50 procent av nötköttet vi köper är svenskt. Foto: Alexandra Svedberg

Sedan i december har flera myndigheter i Sverige börjat planera för ett civilt försvar.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket tittar på hur Sverige skulle klara sin livmedelsförsörjning exempelvis vid ett krigstillstånd med avskurna transportvägar till Sverige.

Therese Frisell som är beredskapsansvarig på Livsmedelsverket konstaterar att maten skulle ta slut fort i affärerna.

– Man ska inte tro att det står någon myndighet med en kasse med mat utanför dörren om det händer någonting, utan friska individer får ta ansvar för sig själva några dagar, säger Therese Frisell som är beredskapsansvarig på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket är en av de myndigheter som sedan några månader tillbaka fått uppdrag att börjat planera inför ett civilt försvar. Det innebär bland annat att planera för krigstillstånd som skulle kunna innebära avskurna transportvägar till Sverige.

I regeringens försvarspolitiska inriktning fram till 2020 nämns redan i den andra meningen att den ryska ledningen har visat att den är beredd att använda sin militära förmåga för att uppnå sina mål. Därför behövs nu ett totalförsvar och planeringen för ett civilt försvar ska återupptas.

– Många tror ju faktiskt att vi har beredskapslager fortfarande, och det är ju inte så bra, säger Therese Frisell.

I nästan 100 år, med början under första världskriget hade vi livsmedelslager i Sverige. Efter andra världskriget byggdes lagren ut kraftigt. År 1994 fanns enligt Jordbruksverket nästan 200 lagerbyggander utspridda i landet, ofta nära järnvägen.

– Jag arbetade med detta runt 1990, berättar Harald Svensson, som i dag är chefsekonom och stabschef på Jordbruksverket, och ordförande för krisledningen. Om man tänker spannmålslagren, där lagrades spannmålen i lös form, så det var ju en stor binge som var några meter hög. Så det var rätt så stora hus det här.

Jordbruksverket är också en av de myndigheter som fått i uppdrag att planera för Sveriges civila försvar, men Harald Svensson tror inte att matlager kommer att bli aktuellt igen.

– Nej, egentligen tror jag inte det. Vi har ju bundit samman länderna i världen på ett helt annat sätt nu än hur det såg ut efter andra världskriget.

I och med inträdet i EU 1995, så såldes lagren ut och Sverige var nu fullt ut en del av den fria marknaden, och får inte speciellt gynna sin egen matproduktion.

– Konkret och krasst sett så skulle vi ju kunna basera vår försörjning på enbart importerade livsmedel, säger Therese Frisell på Livsmedelsverket.

Enligt siffror från Jordbruksverket är vi självförsörjande när det gäller spannmål; som vi dessutom har en överproduktion av som exporteras.

När det gäller kött och mejeriprodukter konsumerar vi svenskar allt mer jämfört med vad vi producerar; 61 procent av allt kött vi köper i dag är svenskt jämfört med 80 procent för 15 år sedan.

Men egentligen visar de sifforna inte hur beroende vi i dag är av importen, enligt Therese Frisell.

– Lite grovt sett så säger vi att vi importerar hälften av det vi äter i dag.

– Men för att vi ska kunna självförsörja oss så är vi också beroende av insatsvaror. Det är sådant som behövs för att producera. Till exempel behöver vi proteinfoder till kor som ska producera mjölk. I dag är det väldigt mycket kraftfoder som innehåller sojaprotein och det importerar vi.

I Sverige produceras mjölk, men vi är inte självförsörjande.

– Så även om vi har kor i Sverige som producerar mjölk så kan vi säga att vi är inte helt självförsörjande i det systemet. Däremot kan vi ersätta det sojaproteinet med annan form av protein som vi kan odla själva. Det är sådana åtgärder som man kan titta på om nu vill ha lite mer redundans i systemet, på sikt. Att man då kan odla till exempel mer raps för att använda som kraftfoder, säger Therese Frisell.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, länge företrätt lantbrukarnas intressen. Tillsammans med Civilförsvarsförbundet gick LRF i januari i år ut i en debattartikel och larmade om att vi genom vårt importberoende har gjort oss sårbara.

Dan Waldermarsson är med LRFs lokalavdelning i Gustaf Adolf, ett litet samhälle norr om Habo väster om Vättern.

– Vi kanske behöver tänka till. För skulle vi om tio år komma i den situationen att vi får stängda gränser, då får politikerna faktiskt stå till svars för varför vi inte producerar vår mat i Sverige, säger köttbonden Dan Waldermarsson.

Han tycker att Sverige har missgynnat sin egen produktion genom att sätta upp stränga djurskyddsregler som gjort produktionen dyrare, samtidigt som exempelvis många kommuner har valt att köpa in billigare importerad mat från länder med betydligt sämre djurhållning.

–  Vi, Sveriges bönder, har levt med detta i 20-30 år. Vi har försökt att få våra politiker att förstå att man kan inte särbehandla lantbruket och dess produktion, och sedan importera maten från den som producerar det billigast, säger Dan Waldermarsson.

Sveriges inrikesministern delar kritiken.

– Delvis delar jag den kritiken, säger Anders Ygeman (S), Sveriges inrikesminister med ansvar för det civila försvaret.

– Jag menar att man i offentlig upphandling måste kunna ställa krav på att svenska djurskyddsregler gäller, med en hög nivå av djurskydd. Men ytterst handlar det väl om man tror att det beslut vi fattade 1994 om att gå med i EU, och ha en fri marknad för jordbruksprodukter, om det är riktigt eller ej, och det menar jag att det var. Det har på sikt gett oss både billigare och bättre livsmedelsprodukter.

Så som läget ser ut inom EU nu, med tendenser till mer stängda gränser och svårigheter att komma överens i tex Migrationsfrågan, spelar det någon roll för hur regeringen ser på hjälp från EU vid en eventuell kris?

– Nej, för vi är väldigt långt ifrån att vi skulle ha något stopp för den fria handeln, eller att EU-länder ställer upp för varandra. Vi har fortfarande ett väldigt bra samarbete med våra grannländer i Norden, i Baltikum, i Tyskland. 

Tycker du att det svenska jordbruket behöver ett skydd så att vi skulle kunna behålla en viss inhemsk matproduktion?

– Det beror på hur analysen av livsmedelsförsörjningen ser ut. Om vi ändå kan upprätthålla en bra livsmedelsförsörjning, då finns det naturligtvis ingen mening att ställa ytterligare krav, men visar det sig att det behövs för att klara livsmedelsförsörjningen vid kris eller en krigssituation, då får vi gå vidare med det.

Myndigheterna som just börjat planera för det civila försvaret har ännu inte några konkreta förslag. Therese Frisell på Livsmedelsverket tror inte att storskaliga beredskapslager kommer att bli aktuellt igen men tycker att vi har något att lära av historien.

– När vi lagrade förr så lagrade vi vissa livsmedel. Vi hade till exempel köttkonserver, socker, mjöl, salt. Och då kan man tänka sig om vi nu skulle plocka ut vilka livsmedel som är viktigast att ha kvar i systemet. Vi äter ju annan mat nu, och då är frågan vad är bra, lätt och näringsriktigt nu?

– Kan vi börja prata om baslivsmedel igen och i så fall vilka skulle det vara, det är ju en diskussion.

Tillbaka på Dan Waldermarssons gård igen så visar han vad som kommer hjälpa honom om det skulle krisa med energin.

Han har byggt en egen biogasanläggning som försörjer honom med el, och som värmer upp grannens växthus som inhyser en kommersiell ekologisk tomatodling. Det var ingen vinstaffär men uppvägs av känslan av att kunna klara sig själv.

– Någonstans finns en idiot inom mig som vill bli så självförsörjande som möjligt, säger Dan Waldermarsson.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.