Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Karadžić döms för folkmord i Srebrenica

Publicerat torsdag 24 mars kl 13.31
"Man kan inte tolka det på annat sätt än att målet var att döda alla män i krigsför ålder i Srebrenica"
(2:36 min)
Man i domstol.
Den tidigare Bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić i rättssalen i Haag. Foto: Jerry Lampen

Den tidigare bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic dömdes i dag av den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag till 40 års fängelse för bland annat folkmord i Srebrenica då över 7 000 pojkar och män dödades. Däremot friades han från åtalspunkten om folkmord i andra fall under kriget.

Radovan Karadzic är den hittills högste ledaren som dömts för brott begångna under Bosnienkriget.

 

Domen mot den före detta ledaren i Republika Srpska började läsas upp klockan 14 vid FN:s krigsbrottstribunal i Haag. 

Domstolen dömde Karadžić för krigsbrott och folkmord när det gäller massakern i Srebrenica. Den 70-årige Karadzic döms till 40 års fängelse, men inte livstid som åklagaren yrkade på.

Rätten förklarade att Karadžić är skyldig till fokmord när det gäller massmordet av omkring 7000 pojkar och män i Srebrenica under sommaren 1995. Man menade att han var medveten om hur armén valde ut stridsdugliga pojkar och män mellan 15 och 70 i området och separerade dem från sina familjer.

– Man kan inte tolka det på annat sätt än att den anklagades mål var att döda alla män i krigsför ålder i Srebrenica, och därmed utrota hela den bosnienmuslimska befolkningen i Srebrenica, sa domaren O-Gon Kwon

Radovan Karadzic var under kriget president för den självutropade Serbiska republiken i Bosnien Hercegovina och överbefälhavare över republikens armé och därmed den hittills högste ledaren som dömts för brott begångna under Bosnienkriget.

Slobodan Milosevic, president för det som tidigare var Jugoslavien, avled i häktet i Haag innan domen mot honom föll.

Radovan Karadzic fälls på tio av elva åtalspunkter och döms för bland annat brott mot mänskligheten, mord och förföljelse. Han anses också skyldig till att terroriserat Sarajevos befolkning genom granatbeskjkutning och kryppskytte under den drygt tre och ett halvt år långa belägringen.

– Männen samlades ihop, oavsett om de var civila eller soldater, oavsett om de var fångar eller hade gett upp frivilligt. Det här visar en tydlig avsikt att döda varje stridsduglig bosniskmuslimsk man i Srebrenica. Rätten finner att det handlade om att utplåna alla bosniska muslimer i Srebrenica, säger rättens ordförande.

Karadžić rörde inte en min när domen om Srebrenica förkunnades. Själv hävdar han sin oskuld och domen kommer att överklagas - en process som väntas ta flera år.

Radovan Karadzic åtalades redan 1995 men lyckades hålla sig undan under falsk identitet och greps först 2008 i Serbiens huvudstad Belgrad. Rättegången mot honom inleddes året därpå och avslutades 2014 - då hade över 580 vittnen hörts.

Rätten friade däremot Karadžić från folkmord i flera kommuner, Prijedor, Sanski Most, Novigrad och Novo Sarajevo

Rätten beslöt även att fälla honom för brott mot mänskligheten. 

Domaren i Haag behandlade också brotten mot civila under belägringen av Sarajevo. Domaren menade att Karadžić stöttade befälhavaren Ratko Mladićs militära strategi i Sarajevo som innebar att intensifiera attacker på civila med hjälp av krypskyttar i staden.

Domstolen påpekade att Karadžić aldrig gjorde några försök att straffa de soldater som utförde attacker mot civila, förutom när han var under tryck från Nato och omvärlden. Den 44 månader långa belägringen innebar krigsbrott och brott mot mänskligheten, meddelade rättens ordförande.

– Utan hans stöd hade attackerna aldrig ägt rum, säger han.

Karadžić fälls även för krigsbrott för inblandning i gisslantagandet av omkring 200 FN-soldater under kriget.

Karadžić stod åtalad på elva punkter, två punkter för folkmord, fyra för krigsbrott och fem för brott mot mänskligheten. Brotten utfördes under Balkankriget mellan 1992 och 1995, och det är framförallt massakern i Srebrenica som Karadzic åtalades för.

Den före detta ledaren för serberna i Bosnien anses ha organiserat folkmordet på 7 000 bosniaker i staden under sommaren 1995, då trupper från bosniskserbiska Republika Srpska intog staden.

Många i den bosniska delrepubliken ser fortfarande Karadžic som en hjälte som såg till den serbiska befolkningen i Bosniens intresse under kriget.

Få tror att domen kommer att leda till ökad försoning i Bosnien Hercegovina som fortfarande drygt 20 år sedan krigsslutet är ett delat land och där synen på vad som  hände under kriget fortfarande skiljer sig åt mellan olika folkgrupper.

För många bosnienserber är Karadzic en hjälte som stod upp för deras självständighet och den Serbiska republikens nuvarande president Milorad Dodik har vittnat till hans försvar.

– Mitt samvete är rent, sa han när rättegången mot honom slutade. 

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.