Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Här är förslagen i vårbudgeten - punkt för punkt

Uppdaterat onsdag 13 april 2016 kl 11.43
Publicerat måndag 4 april 2016 kl 15.32
Sverigekarta med sedlar och pilar på. Foto på travar av vårbudgeten 2016. Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio. Foto: Janerik Henriksson/TT.
Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Regeringen har nu presenterat ändringarna i vårbudget. Här är förändringarna som kommer att märkas mest.

Privatekonomiska förändringar

Bild
Bild

Större förändringar i budgeten

  • Banker ska inte längre kunna göra avdrag för räntan på skulder från konkursade företag, i och med att avdragsrätten för räntor på efterställda lån slopas nästa år.

  • Lägre kostnader för småföretagare som anställer. Arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas de första tolv månaderna när en enskild näringsidkare, som inte haft någon anställd hittills i år, nyanställer.

  • Anslaget för utbildning och universitetsforskning minskas med 907 miljoner kronor 2016. Det beror till största delen, 658 miljoner, på att satsningen för att öka antalet anställda i förskolan och på lågstadiet får minskade anslag av budgettekniska skäl, vilket i sin tur beror på att pengarna för vårterminen 2016 betalades ut redan under 2015. Dessutom finns outnyttjade medel från vårterminen 2015, som kommer att tillföras senare år. Utgifterna för att anställa fler förskollärare och lågstadielärare bedöms öka med 329 miljoner kronor både 2017 och 2018.

  • 850 miljoner mindre till satsningarna mot arbetsmarknad och arbetsliv i år.

  • 500 miljoner mindre för upprustning av skollokaler och skolgårdar i år. Anslaget senareläggs.

  • Sänkt reklamskatt med 20 miljoner kronor 2017 och med ytterligare 20 miljoner 2019.

Migrationen påverkar budgeten

  • 31 miljarder tillförs området i regeringens tilläggsbudget för i år.

  • 28,8 miljarder av dessa går till boende, ersättningar och stöd för asylsökande.

  • 2,2 miljarder av dessa till förvaltningskostnader för Migrationsverket.

  • 4,1 miljarder kronor tas från biståndet för att täcka en del av kostnaderna.

  • Dessutom

  • 300 miljoner till utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträdande och rättshjälp i brottmål

  • 250 miljoner till Polisen för att möta en ökad arbetsbelastning, och 33 miljoner för att klara fler avvisningar

  • 150 miljoner till Migrationsverket för ökad trygghet på asylboenden, och 20 miljoner för fler avvisningar

  • 100 miljoner till nya skollokaler. Pengarna ska delas mellan kommuner som har många nyanlända

  • 40 miljoner mer till SFI och 25 miljoner till språkundervisning på folkhögskolor

  • 22 miljoner kronor till mer effektiv och rättvis bedömning av flyktingars utbildning

  • 10 miljoner till Säpo för arbete mot terrorism

  • Från nästa år

  • Statsbidragen till kommunerna höjs med 10 miljarder per år för att kommuner och landsting ska kunna möta det ökade trycket på skola och omsorg i samband med asylmottagandet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".