Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Över 80 vräkningar av migranters läger sedan 2013

Publicerat fredag 8 april 2016 kl 03.00
"Var som helst där vi får vara och kan tvätta oss"
(2:40 min)
Bilden visar Alexandrina Brebenel, från Rumänien, som sitter på trapporna vid Stadshuset i Malmö och demonstrerar med kravet att kommunen ska anvisa en laglig boplats. I bakgrunden syns demonstranternas banderoller. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
Alexandrina Brebenel vill att Malmö ordnar en laglig boplats. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.

Minst 83 vräkningar av fattiga EU-migranters läger i svenska kommuner sedan 2013. Det visar en färsk rapport från Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter i Lund, och Södertörns högskola.

Utanför stadshuset i Malmö demonstrerar den här veckan EU-migranter, med kravet att kommunen ska anvisa dem en laglig plats att bo på. Flera av dem bodde tidigare i Sorgenfrilägret, som kommunen tömde i november förra året. Lägret ansågs vara en sanitär olägenhet.

– Vi vill ha en camping, vad som helst, men en plats där vi får vara och där vi kan tvätta oss, säger Constantin Minel, en av demonstranterna. 

Sedan 2013 har svenska kommuner genomfört minst 83 vräkningar, visar en rapport från Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Skälet har oftast varit att bosättningen varit en sanitär olägenhet. 

Men samtidigt har kommunerna inte gett de fattiga migranterna tillgång till rent vatten och toaletter, som är en mänsklig rättighet att ha. Det finns en skyldighet för Sverige att ordna det, även för fattiga som är här tillfälligt, anser professor Martha Davis på Raoul Wallenberg-institutet. 

– För mycket fattiga som inte kan ordna det själva finns det en viss skyldighet för kommunen att erbjuda det, säger Martha Davis. 

Kravet kan uppfyllas genom att kommuner anvisar en campingplats, enligt Martha Davis. Det har också en del valt att göra. 

Men någon sådan skyldighet finns inte, anser Martin Valfridsson, som tidigare var nationell samordnare för utsatta EU-medborgare. Skyldigheten att ordna vatten och avlopp gäller bara medborgarna och de som har uppehållsrätt.

– Att Sverige skulle ha det i förhållande till alla Europas invånare, det menar jag att så långt sträcker sig inte den svenska skyldigheten, säger Martin Valfridsson. 

Men professor Martha Davis menar att de många vräkningarna visar att den inställningen är ohållbar. I flera av de fall hon har studerat har till exempel samma personer vräkts flera gånger. 

Sverige kan utvisa EU-medborgare som orimligt belastar biståndssystemet eller som inte kan försörja sig och som därför inte har uppehållsrätt här. Det vore lagligt, men inte den bästa lösningen, enligt Martha Davis. 

– Och man kan inte istället säga att man då försöker svälta ut folk genom att förneka dem deras grundläggande mänskliga rättigheter. Det är inte tillåtet, säger hon. 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".