Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stort intresse när svensk datalagring prövas i EU-domstolen

Publicerat tisdag 12 april 2016 kl 11.30
Ska det vara tillåtet att lagra samtal och surf?
(2:40 min)
Tonårsflicka tittar på en mobiltelefon.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I dag håller EU-domstolen en utfrågning om den svenska lag som tvingar teleoperatörer att spara uppgifter om sina kunders surfvanor och telefonsamtal.

Det är den svenska teleoperatören Tele2 som drivit frågan till domstol, och utfrågningen följs med stort intresse i resten av Europa.

Ekots EU-reporter Susanne Palme svarar här på frågor.

Vad handlar det här om?

– Det som nu ska prövas är i grunden om den här typen av massövervakning är tillåten, om den står i överensstämmelse med Europakonventionen och med EU:s egen stadga om grundläggande rättigheter. EU-domstolen fällde ju EU:s datalagringsdirektiv för två år sedan, och det betyder att det inte längre finns någon europeisk lagstiftning som reglerar det här, och som är bindande för medlemsländerna. Men ett antal länder har trots den domen valt att ha kvar sin nationella lagstiftning, bland annat Sverige.

– I Sverige tillsattes en statlig utredning som kom fram till att de svenska reglerna inte strider mot EU-rätten. Men det här ska nu alltså EU-domstolen pröva. Även den brittiska lagen om datalagring ska upp samtidigt i EU-domstolen i dag.

Vad är det för uppgifter som lagras?

– Det är uppgifter om vem jag ringer, skickar sms eller e-postar till, och min geografiska position. De här uppgifterna sparas i sex månader i Sverige – i Storbritannien i tolv månader – och teleoperatörerna är skyldiga att lämna ut de här uppgifterna till polis och underrättelsetjänst. Men de svenska teleoperatörerna vill inte ha det här.

Vilken betydelse får den här domen?

– Den är enormt viktig. Den kommer att svara på frågan om man kan ha datalagring överhuvudtaget, eller om den här typen av massövervakning inte, under några omständigheter, är förenlig med grundläggande rättigheter.

Sen EU-domen mot datalagringsdirektivet kom 2014 så har över hälften av EU-länderna rivit upp sin nationella lagstiftning. Ofta har det inte skett frivilligt utan för att lagstiftningen har underkänts av ländernas författningsdomstolar. Men EU-länderna vill ha det här verktyget för att kunna bekämpa brott. Det ses som ännu viktigare efter de senaste terrordåden i Europa.

– Tolv EU-länder har lämnat in skriftliga yttranden i det här målet, vilket visar att intresset är stort.

– Nu avvaktar EU-kommissionen de här två domarna i EU-domstolen, den svenska och den brittiska, innan man eventuellt gör ett nytt försök och kommer med ett nytt lagförslag om datalagring.

Vad händer om EU-domstolen fäller den svenska lagen?

– Ja, då kan det få långtgående konsekvenser. Det kan ju påverka även annan lagstiftning om massövervakning, till exempel det register över flygpassagerare som Europaparlamentet i morgon ska godkänna och som då blir lag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".