Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få radikaliserade i Malmö anser polis och kommun

Publicerat onsdag 13 april 2016 kl 20.28
Polis: "Vi får in väldigt lite information".
(1:43 min)
Salahuddin Barakat, imam och ordförande för Islamakademin i Malmö. Foto: Evelina Olsson/Sveriges Radio
Salahuddin Barakat, imam och ordförande för Islamakademin i Malmö. Foto: Evelina Olsson/Sveriges Radio

Både polisen och Malmö stad anser att andelen personer från Malmö som har rest för att ansluta sig till IS är lägre än vad man kan förvänta sig, givet stadens storlek. En orsak som pekas ut är hur de muslimska församlingarna arbetar.

– Utan tvekan är ett starkt muslimskt civilsamhälle i Malmö en av orsakerna, säger Salahuddin Barakat, imam och ordförande för Islamakademin i Malmö. 

Den 23-årige Malmöbo som nu misstänks för terroristbrott i Belgien är en av de fyra-fem personer som Salahuddin Barakat säger att han har känt till i Malmö som har anslutit sig till IS och liknande rörelser. Enligt Salahuddin Barakat arbetar många imamer i Malmö aktivt mot våldsbejakande ideologier. De flesta moskéer verkar öppet i stan och det är ovanligt att man upptäcker rekryteringsförsök.

– Vad jag känner till har de inte skett i anslutning till moskéerna, utan det har främst varit via sociala medier och liknande, säger Salahuddin Barakat. 

Malmö stad säger att man känner till omkring tio personer som har rest till IS. Givet Malmös storlek anser kommunen att det är relativt få. Enligt Jonas Hult, enhetschef på kommunens trygghets- och säkerhetsenhet är en viktig faktor hur moskéerna arbetar. 

– Vi har ju bra företrädare i det här sammanhanget som går ut både medialt, men också i sina församlingar och är jättetydliga med att det här är inget acceptabelt beteende, säger Jonas Hult. 

Men samtidigt är osäkerheten stor när det gäller hur många i Malmö som är radikaliserade eller som riskerar att bli det. Enligt Malin Morän som är polis i stadsdelen Rosengård där 23-åringen växte upp är det mycket man inte vet.

– Vi får in väldigt lite information om det här, så det är svårt att säga hur stort eller litet problemet är, säger Malin Morän, polis som jobbar i stadsdelen Rosengård där 23-åringen växte upp. 

Hon jobbar aktivt med radikaliseringsfrågor, men har till exempel hittills aldrig kontaktats av någon orolig förälder.

– Man vill såklart inte att ens barn ska hamna i den här radikala världen, samtidigt som man inte vill ange eller lämna ut dem till polisen eller några andra myndigheter, säger Malin Morän. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".