Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Svensk politik

Analys: Underskott trots högkonjunktur är en svag punkt

Publicerat onsdag 13 april 2016 kl 17.07
Fredrik Furtenbach kommenterar vårbudgeten
(1:09 min)
Fredrik Furtenbach kommenterar vårbudgeten.
Fredrik Furtenbach kommenterar vårbudgeten. Foto: Janerik Henriksson/TT & SR

Ett underskott på 19 miljarder trots att det är högkonjunktur är en svag punkt. Det säger Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach i en analys.

Finansminister Magdalena Andersson gav ju en ovanligt ljus bild av svensk ekonomi, har hon fog för det?

– Ja högkonjunkturen är här, och det har ju svenska regeringar väntat på länge. Satsningarna på flyktingmottagandet bidrar också till att farten är så hög i ekonomin, säger Fredrik Furtenbach.

– Högkonjunkturen gör också att staten ser ut att klara utgifterna för den stora flyktingvåg som kom i höstas utan att regeringen tvingas till nedskärningar. Staten kommer att låna mera, men inte så mycket som väntat. Med andra ord har regeringen tur med konjunkturen.

– Men när de nyanlända ska ut på arbetsmarknaden om ett par år växer arbetslösheten igen om inget görs. Och då ser ut att vara slut med turen för regeringen, då är högkonjunkturen över. Dessutom har regeringen ett mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, så det lär bli en tuffare utmaning.

– Ett annat problem är underskottet i offentliga finanserna, vi har underskott på 19 miljarder i år trots att det är högkonjunktur. Det är den svag punkt som är lättast för oppositionen att sikta in sig på.

Kan man lita på att svensk ekonomi blir som regeringen tror då?

– Prognoser är alltid osäkra, men denna gång verkar osäkerheten extrem. Dels finns en osäker utveckling i omvärlden, t ex Kina och USA. Men framförallt bygger regeringen sin bedömning på migrationsverkets prognos över flyktingmottagandet, det vill säga att det ska komma 100 000 flyktingar till Sverige i år och 75000 nästa år. Och nu kan ingen bedöma hur flyktingströmmarna utvecklas och hur många som når Sverige.

– Just nu ser det ut att komma färre flyktingar än regeringen räknat med. Blir det så kan farten i svensk ekonomi bli lite lägre, men samtidigt skulle arbetslösheten minska underskottet i statskassan bli mindre, säger Fredrik Furtenbach.

Vad är den viktigaste satsningen i budgeten?

– Den största nya utgiften är 31 miljarder till flyktingmottagningen. Men man kan inte kalla det en nysatsning, kostnaden ökar helt enkelt med så mycket. Största tillskottet är utan konkurrens de tio miljarder kronor per år som kommunerna kommer att få. Sveriges Kommuner och Landsting anser i och för sig att pengarna inte räcker, men det är ett ovanligt stort tillskott och permanent.

Vilket inflytande har Vänsterpartiet haft?

– Ytligt sett ser det ut som att Vänsterpartiet haft en av sina största framgångar någonsin i en budgetförhandling i och med att kommunerna får 10 miljarder extra per år, från och med 2017. Men egentligen var det nog inte särskilt svårt, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har också velat skjuta till pengar till kommunerna. Och redan i höstas år fick kommunerna lika mycket pengar för i år.

– Vänsterpartiet har också fått igenom en rad mindre satsningar, bland annat på svenska för invandrare och på validering av de nyanländas meriter, säger Fredrik Furtenbach.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".