Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Socialstyrelsen ger råd om medicinska åldersbedömningar

Publicerat onsdag 20 april 2016 kl 11.49
Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT/ Sveriges Radio.
Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT/ Sveriges Radio.

Socialstyrelsen presenterar i dag en översyn av medicinska åldersbedömningar.

Förra året kom drygt 35 000 ensamkommande barn och unga som asylsökande till Sverige. De flesta är afghanska medborgare.

2014 var siffran drygt 7000. Hittills i år handlar det om ungefär 1 000 barn och unga.

Det skiljer stort i hur samhället behandlar en asylsökande som är under 18 år, och en som är över 18 år. Personer under 18 år erbjuds till exempel en annan boendeform, får en god man och barnets asylskäl prövas särskilt, enligt Migrationsverket.

Många ensamkommande asylsökande unga och barn saknar dokument som kan styrka deras ålder. Att göra en medicinsk åldersbedömning baserad på röntgen av handled är osäker, enligt flera experter.

För den asylsökande är det frivilligt att genomgå en åldersbedömning.

I regleringsbrevet för 2016 till Migrationsverket begärde justitieminister Morgan Johansson "höjd ambitionsnivå" för åldersbedömningar av asylsökande som uppger att de är under 18, men misstänks vara vuxna.

– Vi pekar inte specifikt ut medicinska åldersbedömningar, det finns andra sätt, via samtal till exempel, har Morgan Johansson tidigare sagt till TT.

I dag presenterar Socialstyrelsen – tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU – deras kunskapsöversyn om medicinska åldersbedömningar.

"Vi kommer att presentera resultaten av Socialstyrelsens granskning av omkring 1400 vetenskapliga artiklar som rör undersökning med röntgen respektive magnetkamera samt SBU:s genomgång av 16 000 studiesammanfattningar och ett 70-tal fulltextartiklar om icke-radiologiska metoder för medicinska åldersbedömningar", skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Det är först i dag som Migrationsverket har fått ta del av översynen så nu kommer vi att studera resultaten. I nuläget är det är för tidigt att säga något om hur resultaten kommer att användas framöver, säger Irene Sokolow vid Migrationsverkets kommunikationsavdelningen.

Enligt statistik som Ekot tagit fram från de nordiska ländernas migrationsmyndigheter är det stora skillnader mellan Sverige och andra nordiska länder, vad gäller medicinska åldersbedömningar av ensamkommande flyktingungdomar.

Enligt Migrationsverkets årsredovisning genomfördes 208 medicinska åldersbedömningar eller åldersutredningar under förra året, vilket innebär att tre av hundra ensamkommande fick sin ålder bedömd med medicinska metoder.

Och i grannländerna är det också betydligt fler än i Sverige som bedöms vara äldre än 18 år.

I Norge klassades var tredje ensamkommande som sannolikt vuxen, i Danmark var fjärde och i Finland var femte. I Sverige var det 1 av 20 som fick sin ålder justerad från barn till vuxen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".