Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Våldsbejakande extremismen en utmaning för små kommuner

Publicerat onsdag 20 april 2016 kl 12.46
"Har inte kompetensen eller resurser"
(1:46 min)
Mona Sahlin anser att man ska prioriterar nätverk av anhöriga och mammor i kampen mot radikalisering.
Foto: TT

Att samarbeta regionalt  är en lösning som kan stötta mindre kommuner i arbetet mot våldsbejakande extremism. Bara drygt hälften av landets kommuner har en klar bild av läget när det gäller våldsbejakande extremism och inte fler än sju procent har en färdig handlingsplan. 

I arbetet mot våldsbejakande extremism återstår mycket arbete och det är i de mindre kommunerna som arbetet släpar efter. Det visar den kartläggning som den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism gjort som du kunde höra om i Ekot i morse.

– I en liten kommun så kanske man inte ser att man har den här problematiken men den stora risken med det är att då har man inte heller kompetensen att ta itu med problemet när det dyker upp säger Lars Stiernelöf, på Brottsförebyggande Centrum i Värmland.

Den våldsbejakande extremismen är en utmaning för många små kommuner. Det saknas kunskap, varje enskild kommun har inte tillräckligt stora problem för att ta det på allvar och det saknas resurser menar Lars Stiernelöf.

I oktober förra året startade därför Brottsförebyggande centrum pilotprojektet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism. Det handlar om att stötta kommunerna i det förebyggande arbetet. 

– Jag brukar säga att ett arbete mot våldsbejakande extremism måste börja redan på familjecentralen, i förskolan och i skolan. Det är många nivåer man kan jobba med frågan utan att benämna det som arbete mot våldsbejakande extremism. Det handlar om ett generellt förebyggande arbete, att stötta människor, säger Lars Stiernelöf.

Det är högerextremismen som är vanligast men bara omkring hälften av kommunerna har en klar bild av läget och inte fler än sju procent har en färdig handlingsplan.

Samtidigt har bara en tredjedel av kommunerna genomfört utbildningsinsatser. Det visar den sammanställning som nationella samordnaren gjort av läget i landets kommuner. 

Snart två år efter att Nationella samordnaren utsågs konstaterar Mona Sahlin att det har gjorts framsteg men det finns mycket kvar att göra. I juni avslutas hennes uppdrag.

– Jag ser fortfarande detta som ett stort problem för Sverige. Vi har kommit en bit på vägen men insikten om hur extremismen ser ut i Sverige har inte nått hela vägen fram, säger Mona Sahlin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".