Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industribyggnad med kraftig rökutveckling som följd och spridningsrisk till närliggande fastigheter. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på din lokala P4 kanal.
(Publicerat idag kl 12.35)

Svåra sociala effekter av Tjernobyl

Publicerat fredag 22 april 2016 kl 05.00
Fattigdom större problem än strålningen
(2:40 min)
Tjernobyl.
Staden Pripjat nära Tjernobyl är sedan olyckan en spökstad. Bakom de tomma husen syns är inkapslade reaktorn. Foto: Efrem Lukatsky/TT

Sociala och ekonomiska effekter som lett till utslagning och fattigdom, är ett tydligt resultat av Tjernobylolyckan. Enligt en svensk forskargrupp som regelbundet besökt området för att mäta radioaktiviteten.

De stora omflyttningarna och restriktionerna som drabbat människor i närheten av den havererade Tjernobylreaktorn, har lett till svåra konsekvenser för de som överlevde olyckan.

I dag är stråldoserna låga och risken för nya cancerfall minskar, men psykologiskt far många väldigt illa, enligt professor Sören Mattsson, som regelbundet  besöker platsen för att mäta förändringar  i radioaktiviteten.

– Det har lett till väldigt stor ängslan och oro. Man känner att man inte kan påverka sin egen situation, man blir handlingsförlamad, man förlorar sitt självförtroende. Allt det där har lett till en social utslagning, sjuklighet och fattigdom som har blivit till ett större problem än den strålning som man försöker undvika, säger han.

Förutom de direkta skadorna vid olyckan då 28 personer omkom direkt och omkring 6 000 barn fick sköldkörtelcancer så har olyckan fått andra förödande konsekvenser för dem som överlevde.

Sören Mattsson berättar om hur människor i området diskriminerats och att allt som rör Tjernobyl-området stämplats som avvikande och oroande och ibland farligt. Och han tror att vid sidan av mätningarna så har forskarna bidragit till att minska rädslan hos invånarna.

– Vi har tackat ja till inbjudan att komma och äta deras egen mat. De har sagt att om ni vågar äta vår mat, då kanske det inte är så farligt, berättar han.

Sören Mattsson menar att den hjälp de boende fått från myndigheterna visserligen varit till viss hjälp, men också konserverat rädslan hos andra.

– Det har gjort att unga lämnat området, att barn inte vågar åka hem och hälsa på sina föräldrar och att det inte går att sälja produkter därifrån, för att andra människor trott att det här är väldigt farligt.

Hur farligt är det att bo där enligt era mätningar?

–I dag har stråldoserna avtagit väldigt kraftigt och i de allra flesta områden har dosbidragen från Tjernobyl och cesium-137 varit så låga att de ligger under en millisievert om året. Och det är bara en marginell ökning av den stråldos man har ifrån andra strålkällor, till exempel kosmisk strålning och det man får från sjukvården.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".