Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Kartläggningar av extremism riskerar slå fel"

Publicerat söndag 24 april 2016 kl 05.00
Janne Flyghed: Rädd för att det blir massövervakning
(2:03 min)
Övervakningen i USA skapar debatt.
Foto: Francisco Seco/TT.

När extremismen ska kartläggas i kommunerna finns risk att hamna i åsiktsregistrering. Det varnar nu kriminologiprofessor Janne Flyghed.

Kommunerna manas på av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, att i samarbete med den lokala polisen skaffa sig en lägesbild av situationen med våldsbejakande extremism.

En av kommunerna som följt uppmaningen är Borås, där polisen häromveckan gick ut och berättat att den gjort en kartläggning som visat att det finns mellan 80 och 100 IS-sympatisörer i kommunen.

Samtidigt höjs nu varnande röster för att ett sådant arbete riskerar att leda till åsiktsregistrering.

– Jag är rädd för att vi går över till en sorts massövervakning av folk som misstänks tillhöra en viss kategori, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. 

Boråspolisen har under ett halvårs tid jobbat aktivt med att försöka identifiera personer som sympatiserar med våldsbejakande, extrema grupper. Först gick polisen alltså ut med uppgiften att man kartlagt 80 till 100 IS-sympatisörer, det har man sedan korrigerat till att det handlar om sympatisörer även av höger- och vänsterextrema grupper.

Det här arbetssättet att aktivt gå ut och leta personer som hyser extrema åsikter, menar kriminologiprofessor Janne Flyghed dels riskerar att landa i åsiktsregistrering, dels bli rent kontraproduktivt.

– Om en person som kanske är lite nyfiken och fascinerad av någon extrem rörelse blir bemött med väldigt hård respons, så kan det innebära att den personen drivs vidare i radikaliseringsprocessen, säger Janne Flyghed. 

Polisområdeschefen i Borås Tomas Jansson säger att deras kartläggning av extremister inte har handlat om att bygga upp något register med namn, och att det inte finns någon risk att man ägnat sig åt åsiktsregistrering.

Risken som professor Janne Flyghed pekar på, att det aktiva, uppsökande arbetssätt Boråspolisen använt kan vara kontraproduktivt, kommenterar Tomas Jansson så här:

– Det är möjligt att det finns en sådan risk. Men å andra sidan är jag väldigt stolt över att vi har gjort det här arbetet. Det är en problembild vi inte riktigt belyst tidigare, och gör vi ingenting riskerar det att bli mycket, mycket värre. 

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, tycker att det ligger mycket i professor Janne Flygheds varning för ett alltför repressivt arbete med att kartlägga extremismen ute i kommunerna. 

Men hon menar att vi i Sverige under en lång period inte alls försökte undersöka om det fanns tendenser ute i kommunerna med extrema krafter som börjar växa. Och det är lika farligt, säger hon.

– Det var inte bra att blunda, men det är verkligen inte heller bra att gå för långt, så att man känner sig iakttagen bara för att man har en radikal åsikt. Det är inget bra demokratiskt samhälle heller. 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".