Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vem ska betala för långtidssjuka?

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 09.54
Strandhäll om sjuklöneansvar
(2:11 min)
Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister. Foto: Marcus Ericsson / TT
Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister. Foto: Marcus Ericsson / TT

Regeringens förslag om att öka arbetsgivarnas ansvar vid långtidssjukskrivning kritiseras av Neuroförbundet.

Om arbetsgivarna får ett ökat ansvar kommer många att få ännu svårare än i dag att få jobb, det anser Lise Lidbäck som är ordförande i Neuroförbundet, en intresseorganisation för personer med olika neurologiska diagnoser som exempelvis stroke och parkinsonssjukdom.

– Vi ser redan idag att arbetsgivare är rädda för att anställa personer som har funktionsnedsättningar och en sjukdomshistorik med sig i baggaget. Vi tror att det här nya förslaget kommer att öka den ovilligheten, säger hon. 

För att minska de ökande kostnaderna för sjukskrivningar kom regeringen med ett förslag för en tid sedan som innebär att arbetsgivarens ansvar ökar vid långtidssjukskrivningar – förslaget som nu är ute på remiss innebär att arbetsgivaren betalar 25 procent av sjukpenningen för sjukskrivningar som är längre än 90 dagar.

Kostnaden kommer framförallt att bli för kommuner och landsting där sjukfrånvaron är störst.

Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tror inte att det här förslaget till förändring kommer att göra det svårare för personer med en sjukdomshistorik att få jobb.

– Utgångspunkten har varit att det inte ska öka kostnaden för arbetsgivarna, det är kostnadsneutralt. Det andra har varit att skydda grupper som ahr en tidigare sjukdomshistorik eller risk för ohälsa, eller på andra sätt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De är undantagna i det här förslaget om hälsoväxling.

Lise Lidbäck tror inte att det undantaget kommer att ha någon effekt:

– Det låter ju jättebra på pappret, men om jag ska söka jobb hos en arbetsgivare måste jag ta upp det här eftersom jag måste ansöka om det själv. Det innebär att jag redan från början måste avslöja att jag tillhör den här gruppen som har större risk att drabbas av ohälsa.

Från Neuroförbundet vill man att Sverige inför ett system som finns i Danmark, flexjobb som innebär att en person som har begränsad arbetsförmåga har en av staten garanterad lön på 100 procent.

Det här har regeringen öppnat för tidigare, när det kommer ett konkret förslag på det, vill ansvarig minister Ylva Johansson inte säga, det gör inte heller Annika Strandhäll men säger att ett förslag är på gång:

– Regeringen kommer att återkomma inom kort och tycker att det är väldigt spännande. Så ett förslag kommer. Så ser det ut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".