Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fusket på högskoleprovet inte olagligt

Publicerat tisdag 3 maj 2016 kl 10.53
Personer som skriver högskoleprovet. Foto: Fredrik Persson/TT.
Provskrivarna på bilden hör inte ihop med innehållet i artikeln. Foto: Fredrik Persson/TT

Över 80 personer har med hjälp av ligor fuskat sig till toppresultat på högskoleprovet de senaste fem åren, rapporterar SVT. Men fusket är inte olagligt.

Provfuskarna har varit försedda med en liten dosa kopplad till mobilen, ett tunt kopparhalsband och små trådlösa hörsnäckor. Ligorna, som tagit uppemot 100 000 kronor för besväret, har anlitat folk som på provdagen fotograferat och skickat bilder på provet till en sambandscentral. Där har en grupp sedan suttit och löst frågorna och levererat svaren.

Utbildnings- och högskolerådet (UHR) ser allvarligt på fusket, som de kände till sedan tidigare.

– Det finns på Flashback, så det har vi ju sett. Men omfattningen på verksamheten vet vi ju inte, säger Åke Lernefalk, pressekreterare på UHR, till TT.

UHR vill se en rad förändringar i högskoleförordningen för att komma åt den här, och andra typer av fusk, som i dagsläget inte är olagliga.

Bland annat föreslås ett krav om att provsvar lämnas "på heder och samvete" — att provdeltagaren juridiskt förbinder sig att genomföra provet enligt föreskrifterna.

– Det är den stora grejen, för då blir alla former av fusk möjliga att polisanmäla. I dagsläget är det bara när man använder spökskrivare, att du skickar någon i ditt ställe, säger Åke Lernefalk.

SVT begärde ut namn på alla under 26 år som toppresterat på provet, och synade deras relationer med ligorna. Bland dem med bäst resultat fanns syskon, par och kompisgäng som inte klarat gymnasiet. Flera av dem läser nu till läkare och jurister.

I nuläget ser Åke Lernefalk bara en möjlig väg att komma åt ligorna.

– Vi har inga möjligheter att polisanmäla det. Men själva verksamheten som de här ligorna bedriver borde åtminstone Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten eller polisen kunna kolla på, för jag tror väl inte att de skattar för pengarna de får in, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".