Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler minderåriga drogtestas

Publicerat lördag 14 maj 2016 kl 04.00
Svårt se om yngre är påverkade
(2:05 min)
Hälften av de drogtester som polisen gör på minderåriga är positiva.
Hälften av de drogtester som polisen gör på minderåriga är positiva. Foto: Graham Hughes/TT/arkiv

Polisen har gjort allt fler drogtester på minderåriga. Brottsförebyggande rådet, Brå, tycker att det ur integritetssynpunkt är problematiskt att många provsvar är negativa, det vill säga de visar inte på någon drogpåverkan.

– Det är definitivt problematiskt, det är en ingripande tvångsåtgärd, säger utredaren Jonas Öberg på Brå. Det är inte särskilt lyckat att det bland unga, som kanske inte haft någon erfarenhet över huvud taget av rättssystemet, är den första kontakten de får - att de avtvingas ett prov som visar sig vara negativt.

Runt hälften av de drogtester som polisen gör på minderåriga är positiva - det vill säga visar på drogpåverkan. Träffsäkerheten bland vuxna som drogtestas däremot är högre, mellan 75 och 85 procent. Det framgår av en ny rapport från Brå.

Brå har analyserat statistiken över drogtester som polisen utfört sen 1998 då man började föra register över privat narkotikabruk, som är klassat som ringa narkotikabrott.

I rapporten konstaterar Brå bland annat att polisen har utfört fler och fler drogtester - antalet har de senaste 20 åren fyrdubblats. Drogtester på unga under 18 år har ökat mest.

Att ta blod- och urinprov är integritetskränkande och ska vägas mot fördelarna med att kunna bevisa att någon använt narkotika, enligt Brå.

Att många ungdomar drogtestas utan att provsvaren sen visar på någon drogpåverkan är problematiskt eftersom det är ett integritetskränkande tvångsmedel, skriver Brå också i rapporten.

Anledningen till att polisen har riktat in sig på unga personer är att man vill fånga upp dem tidigt innan de hamnar i ett missbruk. Detta enligt Kjell Malmqvist som arbetar med narkotikafrågor på Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten.

Det är en del av förklaringen till den lägre träffsäkerheten på drogtesterna bland minderåriga. En annan förklaring är att det är svårare att se på yngre personer om de är drogpåverkade.

– För det är lättare att bedöma etablerade missbrukare, eller äldre missbrukare, som också oftare använder sig av mer traditionella droger, säger Kjell Malmqvist.

Ökningen av polisens drogtester beror, enligt Brå, inte på att den faktiska droganvändningen hos olika grupper i samhället har ökat. Istället handlar det om vilka satsningar polisen väljer att göra.

Därför är det viktigt att polisen utvärderar sitt arbete så att träffsäkerheten på drogtesterna blir bättre och polisens resurser används på rätt sätt, skriver man i rapporten.

Kjell Malmqvist håller inte med om alla slutsatser i rapporten, men säger att det finns delar i den som polisen kan ta till sig för att exempelvis förbättra träffsäkerheten på drogtesterna:

– Vi måste utnyttja allt som gör att vi kan bli bättre och skarpare på det vi gör.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".