Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Analys: MP valde Lövin i stället för en tidsmaskin

Publicerat måndag 9 maj 2016 kl 16.00
Ramberg om krisen i MP.
Ekots Thomas Ramberg om krisen i MP. Foto: TT och Sveriges Radio.

Miljöpartiet byter ut ett språkrör när de egentligen skulle vilja byta valresultat.

Skälet till partiets nuvarande kris är inte att Åsa Romson gör sig dåligt
i medierna. Grundorsaken är att partiet regerar trots sitt svaga väljarstöd 2014, skriver Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Det var inte alldeles självklart att Miljöpartiet skulle sätta sig i Stefan Löfvens regering efter valet 2014.

Det fanns miljöpartister, till exempel den då nyinvalde riksdagsmannen
Carl Schlyter, som resonerade högt om riskerna med att gå i regeringsförhandlingar utifrån en så svag position.

Men partiet hade längat länge efter rum i Rosenbad och ville inte missa chansen när den äntligen kom.

Trots att läget var dubbelt knepigt. Inte nog med att partiet hade en svag ställning i regeringen - också själva regeringen hade en svag ställning med en majoritet av riksdagen emot sig.

Ett litet parti i en liten regering.

Det politiska priset har blivit svåra politiska eftergifter. Med flyktingpolitiken och Vattenfalls brunkol som mest spektakulära exempel. Men också Förbifart Stockholm, Bromma flygplats, närmande till Nato och miljarder till stridsflygplan har svidit.

Utan den bakgrunden hade Kaplan-krisen inte blivit den jordbävning för Miljöpartiet som den nu utvecklades till.

Det visar också det faktum att valberedningen nu föreslår att det språkrör som burit mest ansvar i Kaplan-affären, Gustav Fridolin, får sitta kvar medan Åsa Romson får gå.

Det är svårt att se något annat skäl till språkrörsbytet än ren medieanpassning.

Ingen i Miljöpartiet har hävdat att Åsa Romson saknar det kunnande och den kompetens som krävs för att vara språkrör och miljöminister.

Valberedningen har lyssnat till den partiopinion som hoppas att Lövin ska klara intervjuer och debatter bättre än Romson.

Frågan om Lövin blir en bättre miljöminister verkar ha kommit längre ner på listan.

Isabella Lövin har utmärkt sig som skicklig EU-parlamentariker och där framgångsrikt drivit frågor om utfiskning. Allmänpolitiskt är Lövin ett oprövat kort och har själv medgivit att hon saknar kunskaper om ekonomisk politik.

Eftersom ekonomisk politik är grunden för alla annan politik rör det sig inte om en obetydlig svaghet.

Det är känt att Lövin i höstas hade större förståelse för Socialdemokraternas krav på Miljöpartiet i flyktingfrågan än de
flesta av hennes partikamrater.

Interna kritiker har använt tillmälet "halvsosse" om biståndsministern.

På dagens presskonferens ställde hon sig bakom de kompromisser partiet gjort i regeringen. Och de som till äventyrs hoppats att hon skulle driva frågan om Vattenfalls brunkol i Tyskland hårdare än Åsa Romson kan glömma det.

Lövin sa precis som Romson att det inte går att hindra Vattenfall från att sälja.

Helst skulle miljöpartisterna vilja vrida tiden tillbaka och värva fler röster i september 2014.

Nu får de nöja sig med ett språkrörsbyte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".