Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer matrester måste återvinnas

Publicerat söndag 15 maj 2016 kl 03.00
"Det hamnar fortfarande mat i vanliga soppåsen"
(2:06 min)
Matavfall väntar på att bli biogas på avfallsanläggningen i Gladö Kvarn utanför Huddinge söder om Stockholm.
1 av 2
Matavfall väntar på att bli biogas på avfallsanläggningen i Gladö Kvarn utanför Huddinge söder om Stockholm. Foto: Maria Svensson/Sveriges Radio
Biogasanläggningen i Gladö Kvarn. Här rötas matavfall till gas.
2 av 2
Biogasanläggningen i Gladö Kvarn. Här rötas matavfall till gas. Foto: Maria Svensson/Sveriges Radio

Regeringens mål att återvinna hälften av allt matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger biologiskt till 2018 kommer inte att nås om inte kommunerna ser till att matresterna tas om hand om på bättre sätt. Det konstaterar Naturvårdsverket i sin årliga uppföljning.

I Bagarmossen i södra Stockholm bor Kerstin Börjeson Tot och under diskbänken står en plasthink där hon kastar sitt matavfall.

Nu visar Naturvårdsverket i sin årliga uppföljning av miljömålen att fler i Sverige måste göra som Kerstin - så att mängden utsorterat matavfall som återvinns biologiskt i Sverige ökar.

– Det är lätt, det är ingen skillnad. Jag har avfallspåsen och den vanliga påsen bredvid varandra.

Den biologiska återvinningen av matavfall i Sverige har ökat från 31 procent 2013 till 38 procent 2014. Ökningstakten räcker dock inte till för att regeringens mål ska nås: att 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska återvinnas biologiskt senast 2018.

– Nu har vi gjort plockanalyser på hushållen och även restaurangers blandade avfall. Vi har sett att även fastän man har möjlighet till utsortering av matavfall, så hamnar det fortfarande mat i den vanliga soppåsen, säger Christina Jonsson på Naturvårdsverket.

Ungefär en fjärdedel av det matavfall som samlades in förra året slängdes ändå bort på grund av att material som plast och metall kommit med. Naturvårdsverket menar att tekniken måste bli bättre så att man bara tar bort det oönskade materialet.

– Etappmålet är ju ett steg på vägen för att vi ska uppnå miljökvalitetsmålen och på något sätt så har den miljöpåverkan som skett, varit i onödan om vi inte äter upp maten eller tar hand om det matavfall som uppstår.

Kerstin Börjesson Tot har börjat sortera bättre sen hon fick mer information. Hon tror att fler skulle sortera om de hade mer kunskap.

– Att man förstår att gör du den här förändringen så blir det något positivt och att man ser vad ens små val leder till.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".