Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminalvården drar ned på vård

Publicerat onsdag 1 maj 2002 kl 06.00
Svensk kriminalvård har de senaste tio åren dragit ner på vård, behandling och återanpassning samtidigt som man satsat mer på säkerhet och kontroll. (Ekot)
En enkät som Ekot gjort bland landets fängelser visar att 85 procent av anstalterna ökat säkerheten de senaste tio åren genom att till exempel satsa på nya murar, mer taggtråd fler narkotikahundar metalldetektorer och larmade staket. Samtidigt har man sparat på sådant som har med vård, behandling och återanpassning att göra. Till exempel har den tid som ägnas åt brotts och missbruksrelaterad behandling har skurits ned till hälften från 851 000 år 1996 till 402 000 år 2000. Bakgrund Under besparingarna på 90-talet slog nedskärningarna hårdast mot vårdpersonal, behandlingar och påverkansprogram. Samtidigt ökade säkerhetsarbetet på många håll. Man byggde murar, satte upp mer taggtråd, ökade urinprovskontrollerna, minskade permissionerna. Nu under mars och april skickade Ekot ut en enkät till samtliga anstalter. Av landets 54 anstalter svarade 43. 85 procent av dem som svarat säger att de har ökat säkerheten på något sätt den senaste tio åren. På frågan om hur besparingarna har slagit, svarar många att man dragit ner på personal, att det blivit mindre verksamhet som skall förmå de intagna att sluta knarka och sluta begå brott. I hela landet minskade denna verksamhet till hälften av vad den var 1996. Enligt kriminalvårdstyrelsens genereldirektör Bertel Österdahl var 1999 och 2000 de främsta krisåren, då man enligt honom hade sparat allt som gick, men fick fortsatta sparkrav. Det gick ut över behandlingarna och påverkansprogrammen. Han säger att året som gått har varit lite bättre, men han menar att om inte kriminalvården får ett ordentligt tillskott 2003 för att komma tillrätta med platsbristen och för att hålla påverkansarbetet på en rimlig nivå. Magnus Hörnqvist,doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att det inte handlar om resurser, utan att frågan är hur man prioriterar. skriver vi i HTML:
Matilda Uusijärvi och Sandra Foresti
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.