Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Missnöjd student från USA blir rättsfall - utbildningen underkändes

Publicerat onsdag 11 maj 2016 kl 11.00
"Jag trodde att Sverige var rättssäkert"
(2:28 min)
Connie Dickinson
1 av 3
Foto: Emelie Rosén/Sveriges Radio
Foto: Leif Kullberg
2 av 3
Foto: Leif Kullberg
3 av 3

Trots att många utländska studenter betalar hundratusentals kronor för att få studera i Sverige saknas tydlig reglering för när de har rätt att kräva pengarna tillbaka.

Inte ens när utbildningen har så stora brister att den underkänns vid en granskning, kan studenten räkna med pengarna tillbaka.

– Jag känner mig helt utelämnad, det känns så jobbigt. Jag tycker att det är absurt att det inte fanns mer kontroll innan Sverige började ta betalt, säger den före detta studenten Connie Dickinson från USA.

Hösten 2011 skulle hon göra sitt livs investering.

Pengarna Connie Dickinson sparat ihop efter att ha jobbat som bartender i sex år skulle hon lägga på en utbildning i matematik, det blev vid Mälardalens högskola. Prislappen: 110 000 kronor per år.

Det kändes tryggt att det var i ett så rättssäkert land som Sverige, säger Connie Dickinson.

– Det är den bilden jag trodde på innan jag kom hit, säger hon.

Men undervisningen höll inte måttet. Och när Universitetskanslersämbetet granskade utbildningen underkändes den på fyra av fem punkter. Connie Dickinson hoppade av och krävde pengarna tillbaka.

Men det fick hon inte.

Det finns inget lagstöd för en sådan återbetalning, menar högskolan.

För inte någonstans i lagen ges studenten någon absolut rätt att få tillbaka studieavgiften.

Ekots granskning visar att inte ens när studenten helt förhindras att läsa i Sverige på grund av till exempel sjukdom kan studenten vara säker på att få tillbaka sin studieavgift.

Så har det sett ut i fem år. Trots att Universitetskanslersämbetet vid flera tillfällen uppmärksammat regeringen på att systemet är rättsosäkert.

2014 skrev myndigheten:

"Det finns inga uttalanden från regeringen om vilka omständigheter som ska gälla för återbetalning. Det finns inte heller någon myndighet som fått i uppdrag att besluta om nationella regler på området. Det saknas även en högre instans dit en student kan överklaga en högskolas beslut på området."

Förvånande att inget gjorts, tycker Olle Lundin som är professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet.

– Anmärkningsvärt och tämligen ovanligt skulle jag säga när det handlar om enskilda, och det är det det handlar om. Det är enskilda studenter i andra änden.

För det enda en missnöjd student nu kan göra är att gå till allmän domstol, säger Olle Lundin.

– Och det är inte en väg jag skulle rekommendera någon att ta för det är väldigt osäkert och risken är stor att du står med stora privata kostnader om du förlorar, säger han.

Just Connie Dickinsons fall ska ändå, som första någonsin, upp i rätten nästa vecka. Det är stiftelsen Centrum för Rättvisa som valt att driva fallet och ta den ekonomiska risken.

Men grundproblemet med en otydlig lag utan möjligheter för studenten att överklaga beslut, kvarstår, tycker Olle Lundin.

– Det är ganska horribelt, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".