Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Biståndspengar går till högskolereklam

Publicerat torsdag 12 maj 2016 kl 03.00
"Det kände jag inte till"
(2:06 min)
Grafik visar 1208 stipendiater. Pilar från dessa visar 30 miljoner till administration och 6 miljoner till marknadsföring. Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.
Beräknat utifrån prisuppgifter från 36 högskolor. *Beräkningen är en uppskattning som bygger på siffror från Stockholms Universitet. Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Svenska biståndspengar som ska gå till utbildning för fattiga studenter går också till reklam för svenska högskolor och universitet, visar Ekots granskning. Det rör sig om miljonbelopp varje år.

– Det kände jag inte till, jag är inte insatt i det måste jag säga, säger Monika Wirkkala från Svenska institutet.

Svenska institutet är den myndighet som betalar ut pengarna. De betalar ut tiotals biståndsmiljoner varje år till svenska högskolor och universitet.

Myndigheten ger nämligen stipendier till ett antal utomeuropeiska studenter som annars inte hade haft råd att studera här.

Den som får ett stipendium får hela sin studieavgift betald - med biståndspengar. Men en stor del av avgifterna som högskolorna tar ut går aldrig till utbildning.

Som Ekot tidigare har berättat om lägger högskolorna på tiotusentals kronor extra jämfört med vad utbildningen beräknas kosta. Det här är pengar som går till extra marknadsföring och administration. Den högre prislappen följer med även när studieavgiften betalas med biståndspengar.

Att påslaget är så stort är nya uppgifter för Monika Wirkkala:

– Det måste jag säga. Att det var så stora skillnader visste jag inte, säger hon.

Förra året betalade Svenska institutet studieavgifterna åt mer än en fjärdedel av alla utomeuropeiska studenter i Sverige.

Det finns ingen heltäckande kartläggning över hur studieavgifterna fördelas. Men lågt räknat rörde det sig förra året om mer än 30 biståndsmiljoner som gick bara till högskolornas extra påslag.

Flera lärosäten, som till exempel Stockholms universitet, specificerar också att ungefär 5 000 kronor för varje utomeuropeisk student går direkt till marknadsföring av lärosätet.

Med de 1200 biståndsstipendiater som fanns förra året skulle det innebära att ungefär sex miljoner från biståndsbudgeten gick till reklam för svenska högskolor och universitet.

Tycker du att det låter rimligt?

– Jag vill inte uttala mig om det faktiskt för jag har inte inblick i hur det förhåller sig, säger Monika Wirkkala.

Om den här typen av påslag inte fanns, vad skulle det betyda för er?

– Mer pengar betyder fler individer som får stipendium. Och syftet med det är att bidra till fattigdomsbekämpning i förlängningen, vilket vi möjliggör genom att personer från låginkomstländer kan få en kompetenshöjning, säger Monika Wirkkala på Svenska institutet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".