Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Studienotan

Nu ska utbildningsbiståndet granskas

Publicerat torsdag 12 maj 2016 kl 10.54
"Det är bekymmersamt"
(2:10 min)
Grafik visar 1208 stipendiater. Pilar från dessa visar 30 miljoner till administration och 6 miljoner till marknadsföring. Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.
1 av 3
* Beräkningen är ett exempel med siffror från Stockholms Universitet som utgångspunkt. Grafik: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.
Ulrika Modéer Statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin.
2 av 3
Ulrika Modéer Statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin säger att regeringen har tvingats prioritera andra än Globala fonden i biståndsbudgeten Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Svenska biståndspengar som ska gå till utbildning för fattiga studenter går till reklam för svenska högskolor och universitet, enligt Ekots granskning. Nu lovar utrikesdepartementet att granska hur biståndet används.

– Biståndet ska användas på ett klokt sätt, alla pengar ska komma till nytta och det är bekymmersamt att det ser ut så här. Vi behöver se över det, säger Ulrika Modéer (MP), statssekreterare för biståndet.

Som Ekot tidigare har berättat så tar svenska högskolor ibland ut dubbelt så mycket i studieavgifter för utomeuropeiska studenter, som vad utbildningen faktiskt kostar. Den högre prislappen följer med, också när studieavgifterna betalas med biståndspengar.

Förra året fick mer än en fjärdedel av alla utomeuropeiska studenter i Sverige stipendier som innebar att deras studieavgifter betalades med biståndspengar.

Enligt Ekots kartläggning innebär det att minst 30 biståndsmiljoner gick direkt till högskolornas extra påslag. Som alltså används till reklam och extra administration.

– Det låter inte rimligt och därför måste vi se över det här systemet, säger Ulrika Modéer.

Vems ansvar är det att ha koll på hur den här typen av biståndsmedel används?

– Det är ett delat ansvar. Det åligger oss att säkerställa att det kan räknas som bistånd, men i det här fallet åligger det högskolorna att se till att man tar ut skäliga kostnader, säger hon.

Utrikesdepartementet ska nu tillsammans med utbildningsdepartementet omedelbart se över det här, säger Ulrika Modéer. Hon tycker att det är allvarligt att så många biståndsmiljoner som högskolorna får går till annat en utbildning.

– Jag är förvånad över de uppgifter ni har kommit med under veckan. Att det är en så stor diskrepans och verkar oklart vad som är rimligt att ta ut, säger hon.

Och utredningen kan landa i en lagändring.

– Jag tror att det behövs ett regelverk. Idag har högskolorna ett ansvar för att ta ut skäliga avgifter och om inte det fungerar måste vi sätta upp ett regelverk.

För Ulrika Modéer tycker att grundidén att finansiera utbildning för fattiga studenter är viktig att värna.

– Att ha välutbildade människor som kan delta i samhällsutvecklingen är en grundförutsättningen för att vi ska kunna hamna i en värld där vi inte behöver ge bistånd, säger Ulrika Modéer (MP), statssekreterare för biståndet på Utrikesdepartementet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".