Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrund: EU och hormonstörande ämnen

Publicerat fredag 13 maj 2016 kl 13.58

I mängder av varor finns hormonstörande ämnen, och trots upprepad kritik dröjer EU-kommissionen med de regler som ska skydda mot skador. 

Då och då kommer larm om hormonstörande ämnen. Dit hör Bisfenol A i till exempel nappflaskor och kassakvitton. Dit hör också ftalater som är mjukgörare i leksaker. Andra exempel är flamskyddsmedel i möbler och elektroniska varor, och perfluorerade ämnen, som spritts i miljön genom brandsläckskum. Komponenter i växtskyddsmedel är ytterligare exempel. Det för sig om mängder av kemikalier som används i stor omfattning.

Det finns starka intressenter som inte gärna ser strängare EU-regler av ekonomiska skäl. Dit hör industrin och lantbruket.

De hormonstörande ämnena misstänks kunna störa kroppens hormonbalans också i väldigt låga koncentrationer. Många forskare anser att det inte finns någon lägsta gräns där påverkan är utesluten.

De pekar också på risken med att vi hela tiden utsätts för en blandning av de här ämnena.
Den här cocktaileffekten kan leda till större skada än vad vart och ett av ämnena, visar vissa studier.

Den danska forskaren Ulla Hass sa till Vetenskapsradion häromdagen, att honråttor som utsatts för en mix av bisfenol A och hormonstörande ämnen som ingår i plaster och bekämpningsmedel, hamnar i klimakteriet tidigare än de som inte exponerats.
Fler studier i samma riktning gör att både forskare och politiker kräver att försiktighetsprincipen ska gälla.


EU-kommissionen skulle egentligen haft kriterier klara i december 2013. Nyligen har en grupp EU-parlamentariker riktat en misstroendeförklaring mot EU-kommissionen för att den inte agerat. Men redan i december förra året fälldes EU-kommissionen i EU-domstolen efter att Sverige stämt kommissionen för att inte ha gjort tillräckligt.


EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis har lovat ge besked före sommaren om nya kriterier. Han har försvarat dröjsmålet med att det behövs ordentliga konsekvensanalyser, något som andra menar kommissionen borde ha hunnit med.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".