Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Metoder för åldersbedömning får kritik

Publicerat onsdag 18 maj 2016 kl 05.22
"Inte alls säkert att det blir bättre"
(1:45 min)
Bildskärmar på Röntgenavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Erik G Svensson
Foto: Erik G Svensson

De nya metoderna för medicinsk åldersbedömning, som är tänkta att användas på ensamkommande unga, får kritik av en grupp läkare.

I ett brev till migrationsministern skriver de att mycket talar för att de inte är bättre än de omstridda metoder som finns idag.

Rättsodontologen Håkan Mörnstad är en av läkarna.

– Det är ingenting egentligen som säger att de ska vara bättre. 

Håkan Mörnstad, före detta rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket har gjort hundratals tandundersökningar på ensamkommande. Han är övertygad om att det kommer ta minst ett år innan de nya metoderna med magnetröntgen av knä och fotled kommer igång.

Håkan Mörnstad och fem andra läkare hävdar att de nya metoderna för åldersbedömning inte behöver vara bättre än vanlig röntgen av tänder och handleder som redan används i många länder i västvärlden.

Förra året uppmanade Barnläkarföreningen sina medlemmar att sluta göra dem eftersom de ansågs ovetenskapliga. Det har lett till att Migrationsverket mer eller mindre slutat använda sig av medicinska åldersbedömningar, vilket är fel enligt Håkan Mörnstad.

– De är universellt använda, används i hela världen. De är 20-30 år gamla och har testats, testats och testats. Den viktigaste faktorn här är den individuella variationen, hur ungdomar växer, så det är inte alls säkert att det blir bättre.

Barnläkaren Carl-Erik Flodmark har lett Socialstyrelsens projekt med de nya åldersmetoderna. Han håller inte med om kritiken utan står fast vid att de nya metoderna är mer precisa än de gamla.

– Problemet har ju varit att kvalitén har varit så dålig. Man kan inte använda tänder för att avgöra 18-årsgränsen, så vi är ute efter att man ska minska den osäkerheten.

Det hänger på hur snabbt det kommer ett klartecken från regeringen, men i bästa fall kan man köra igång med de nya metoderna i början av nästa år, enligt Flodmark som håller med om att det är problematiskt om det drar ut för mycket på tiden.

– Då får man jobba på snabbt. Man måste ha ett snabbt klartecken av regeringen och sen måste det vara en organisation som verkligen är på benen och driver detta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".