Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hög spänning inför Österrikes presidentval

Publicerat torsdag 19 maj 2016 kl 19.46
Sandlådenivå och gyttjebrottning i valdebatterna
(8:47 min)
Valaffischer.
1 av 4
Valaffischer för De Grönas kandidat Alexander van der Bellen och det högerpopulistiska partiet FPÖs presidentkandidat Norbert Hofer. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Vice borgmästaren i det italienska samhället Fortezza, Richard Amort, är orolig för konsekvenserna om Österrike återupprättar gränskontroller vid Brennerpasset, Italiens viktigaste förbindelse över Alperna. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
2 av 4
Vice borgmästaren i det italienska samhället Fortezza, Richard Amort, är orolig för konsekvenserna om Österrike återupprättar gränskontroller vid Brennerpasset, Italiens viktigaste förbindelse över Alperna. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Marcus Gessers familj har drivit hotell i Sillian i tre generationer. Planer på att stänga gränsen till Italien några kilometer bort har väckt oro. För tillfället tycks de ligga på is. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
3 av 4
Marcus Gessers familj har drivit hotell i Sillian i tre generationer. Planer på att stänga gränsen till Italien några kilometer bort har väckt oro. För tillfället tycks de ligga på is. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
I Lienz i Tyrolen har Elisabeth Blanik lyckats vända socialdemokrats förlusttrend som råder i resten av övriga Österrike. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
4 av 4
I Lienz i Tyrolen har Elisabeth Blanik lyckats vända socialdemokrats förlusttrend som råder i resten av övriga Österrike. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.

Presidentval i Österrike går vanligtvis obemärkt förbi, men den här gången följs valet med stort intresse. 

På söndag kan för första gången en kandidat från det högerpopulistiska FPÖ, Österrikes frihetliga parti, väljas till landets högsta ämbete. Om EU-motståndaren och flyktingkritikern Norbert Hofer blir vald, har han aviserat att han inte kommer att nöja sig med uppdragets ceremoniella uppgifter, så som hans företrädare gjort, utan tänker utnyttja presidentpostens maktbefogenheter och möjligtvis verka för att hans partikamrater hamnar i regeringsställning.

Av ett Österrike som tidigare var känt för sin samförståndsanda har ett djupt splittrat och polariserat land trätt fram. 

En ovanligt hetsig valkampanj är nu på upploppet. Men efter en av veckans valdueller mellan de båda kandidaterna Norbert Hofer (FPÖ) och Alexander van der Bellen (Gröna) var det få som kände sig informerade, desto fler som skakade på huvudet och gömde sig bakom mentala skämskuddar.

Sandlådenivå, gyttjebrottning, en skam för ämbetet, så löd många samstämmiga kommentarer.

Så vad är det för land som ska välja en ny president söndag? Ett val som sällan rönt så mycket intresse som i år.

Jag stannar till i Sillian, en liten by i Östtyrolen, omgiven av Dolomiternas taggiga bergsmassiv. Här lever man på turisterna som kommer för att åka skidor på vintern, vandra och cykla nu under den begynnande sommarsäsongen.

– Diskussionerna om att stänga gränsen också här gjorde oss förstås oroliga, berättar Markus Gesser som driver familjehotellet vidare i tredje generationen.

Italien ligger bara några kilometer bort. Där går hans barn på dagis. Förbindelserna, familj, vänner, handel, är tätt sammanvävda med Sydtyrolen på den italienska sidan.

– Jag förstår verkligen deras oro, säger Marcus Gesser. För om Brennerpasset stänger då står den gränsövergången näst i tur och de kommer att få ta hand om flyktingarna om det blir som förra sommaren.

Under den stillsamma ytan pyr oron för vad som skulle hända, om strömmarna av människor som söker sin tillflykt norrut skulle öka igen. Nyligen gick Österrike med på att behålla gränsen öppen. Men snabbt kom ett tillägg: avbrutet men inte avslutat. Man förbehåller sig rätten att fortsätta bygga en gränsanläggning som snabbt kan tas i bruk om det skulle behövas.

– Det vore en katastrof för oss som ser oss som en del av en gemensam gränsöverskridande Europeisk region, säger Richard Amort, biträdande borgmästare i det lilla samhället Fortezza på den italienska sidan.

Hela landet drabbas om gränskontroller återinförs på den viktigaste förbindelsen norrut över Brennerpasset, den mest trafikerade vägen över Alperna. Ett stort bakslag, praktiskt och symboliskt också för den gränslösa Europeiska unionen.

Men det priset var regeringen i Wien redo att betala för att vinna tillbaka förtroende hos de många medborgare som vänt de båda koalitionspartierna ryggen.

I takt med att allt fler flyktingar och migranter kom till Österrike, ökade istället stödet för det högerpopulistiska FPÖ, Österrikes frihetliga parti.

– Vi har tagit emot alldeles för många och själva har vi inte jobb så det räcker. Karin Rodler som jag möter på stortorget i staden Lienz är inte alls nöjd med flyktingpolitiken.

– Våra mor- och farföräldrar flydde också från krig, påminner hon. Men de fick minsann ingen hjälp, säger hon medan några svenska turister hörs passera.

Men inte bara här, utan i städer och på torg runt om i Österrike hörs missnöjet, som accelererade med den politiska kris som följde i spåren på flyktingströmmen men som började gro långt tidigare.

Under hela efterkrigstiden har de två stora partierna, Socialdemokraterna (SPÖ) och det borgerliga Folkpartiet (ÖVP) dominerat det politiska livet och under långa perioder samregerat i stora koalitioner. Det spelar ingen roll vem man röstar på - man får ändå tillbaka samma regering. Så går tankarna hos många väljare och det har lett till att FPÖ nu, enligt opinionsmätningar, är landets största parti.

I presidentvalet skakade FPÖ-kandidaten Norbert Hofer om det politiska etablissemanget med sin tydliga seger i första omgången. Nu väntar inte bara österrikarna utan omvärlden på om EU-kritikern och motståndaren till flyktingpolitiken också ska vinna den avgörande omgången på söndag.

Med uttalanden om att han som president minsann ska visa vilken makt han har, till exempel att lösa upp regeringen, har han väckt en hel del oro. Här talas om en potentiell politisk jordbävning. Hur det än går, har det politiska landskapet redan skakats om.

För första gången gick varken en socialdemokrat eller folkpartist vidare i presidentvalet. Socialdemokraterna har de gångna åren genomlidit en rad förödmjukande förluster och har bara strax över 20 procent av väljarsympatierna bakom sig. Slitningarna inom partiet, inte minst i frågan om flyktingpolitiken och hur man ska hantera FPÖ, ledde till att den socialdemokratiske förbundskanslern oväntat snabbt avgick förra veckan.

Krisen hos landets äldsta och länge samhällspräglande parti har fått ett undantag att lysa särskilt starkt på socialdemokraternas dystra himmel. I det konservativa fästet Tyrolen har socialdemokraten Elisabeth Blanik brutit de borgerligas dominans. I vintras omvaldes hon att leda styret över Lienz, en liten stad med 12.000 invånare men som väcker stort intresse på den politiska kartan.

– Det är hög tid att alla ansvariga omprövar vad som hör till politikens grundläggande uppgifter och vad det offentliga inte ska lägga sig i, manar hon.

Irritationen över en växande byråkratiapparat, medborgare och företag som måste vänta i evigheter på beslut och belastas av ständigt nya administrativa pålagor, är ett annat tema som vållar stort missnöje i Österrike.

– Vi måste tänka om från grunden säger den utbildade arkitekten Elisabeth Blanik.

– Den förvaltning vi började bygga efter kriget har vi fortsatt att bygga till och bygga på. Nu står vi med en fullständigt oöverskådlig konstruktion. Det är dags för demokratiska och konstruktiva krafter att arbeta om det hela från grunden, säger hon.

– I Lienz samarbetar vi i en sån anda, över ideologiska gränser och med fokus på det som är viktigt för medborgarna, berättar Blanik och tar det heta temat asylsökande som exempel. Förläggningen med 190 boende ligger mitt i stan.

– Vi var alla angelägna om en fridfull samexistens. Då måste människor enkelt kunna komma i kontakt med varandra och inte bo åtskilda och isolerade, säger Elisabet Blanik och lovordar sin kollega längst ut till höger. Också han sa att det är klart vi måste fixa det här, istället för att driva på rädsla för att kamma hem politiska poäng.

Även om det förstås är skillnad på en liten stad och ett helt land tycker hon, att det finns mycket att lära av Lienz för politikerna i Wien, och där får hon medhåll av en annan röst som har följt utvecklingen med stigande oro.

Ulrike Rabmer-Koller, vice ordförande för det österrikiska näringslivets intresseorganisation, WKO, efterlyser politisk handlingskraft. Flera år med regeringskoalitioner som mest bekämpat varandra inbördes har förlamat reformarbetet. Efter en presidentvalskampanj som präglats av samma teman som dominerat det offentliga samtalet på senare år, flyktingfrågan, stigande arbetslöshet och den politiska kulturen behövs nytt förtroende för Österrike både i landet och i omvärlden, anser hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".