Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler ringer stödtelefon vid terrorrapportering

Publicerat måndag 30 maj 2016 kl 05.00
"Man är orolig, man uttrycker åsikter"
(2:02 min)
Idag startar Röda Korset en stödlinje för anhöriga och närstående som känner oro för att en person ska ansluta sig till våldsbejakande extremistiska rörelser Foto: TT
Stödtelefonen startades i mitten av november 2015. Foto: TT.

Det kommer i snitt mellan ett och tre samtal om dagen till den nationella stödtelefon mot våldsbejakande extremism, som funnits i sex månader. 

– När det skrivs om terrorattentat, när det skrivs om sådana här saker, då tenderar allmänheten att ringa. Man är orolig, man uttrycker åsikter, säger Per-Erik Åström, kommittésekreterare hos nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och kontaktperson för stödtelefonen.

– Vi har haft mycket samtal från lärare, från fritidspersonal, och ett och annat samtal har det naturligtvis varit från själva kärnmålgruppen, det vill säga anhöriga eller de som finns i en persons närhet, det kan vara en mamma, en syster eller en pappa.

Men om man ska gradera andel, hur mycket handlar det om allmänheten, hur mycket om professionen och hur mycket om anhöriga?

– Jag skulle säga att det är tre ungefär lika stora delar. Man ska också veta att en del personer ringer flera gånger, kanske under en kortare period under ett par dagar. Man kan få ett råd; till exempel att du bör nog vända dig till socialen för att göra en orosanmälan, eller du bör nog prata med polisen om det här, säger Per-Erik Åström.

Stödtelefonen drivs av Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism tillsammans med Röda korset. Den startades i november och är bemannad på dagtid. 

– Det är i snitt ett till tre samtal om dagen, så det är ett par hundra. Men det är ju också så att om jag säger att det är 300 samtal så är en del samtal som inte har någon större relevans. 

Först i juni kommer det göras en sammanställning av hur telefonen fungerat och först då kommer det tydligare siffror om hur många som ringt. Efter det väntas också beslut om stödtelefonen ska bli permanent.

Enligt Per-Erik Åström handlar majoriteten av samtalen om våldsbejakande islamistisk extremism.

– Dels därför att det är en verklighet som är för handen, och dels för att människor är oroliga för det. Vi har en relativ vana att hantera avhopparverksamhet från vit makt rörelsen, där finns ganska upparbetade modeller, men när det gäller den ensamma resande killen eller tjejen eller gruppen från ett miljonprogramsområde som plötsligt är borta, då är våra kunskaper väldigt begränsade.

Bland de som ringer finns alltså också personal, det handlar till exempel om personer inom socialtjänsten, men också från skolor.

– Vi har haft mycket samtal från lärare och fritidspersonal, som vill vädra sin oro och som vill få hjälp att tyda ett tecken. Det kan vara en klisterlapp från nordfront eller något sådant som dykt upp på skolan. Det kan vara väldigt små barn som leker IS på en förskola, och det kan vara en lärare eller fritidspersonal som är orolig för en eller ett par individer som uttrycker extrema åsikter, säger Per-Erik Åström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".