Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ska bli lättare att avlägsna otillåtna boplatser

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 14.59
Johansson: Får bosätta sig legalt eller åka hem
(1:46 min)
Regeringens utredare Maria Åhrling och justitieminister Morgan Johansson, vid torsdagens presskonferens om otillåtna bosättningar.
Regeringens utredare Maria Åhrling och justitieminister Morgan Johansson, vid torsdagens presskonferens om otillåtna bosättningar. Foto: Simon Andrén/Sveriges Radio

Det ska bli lättare för markägare att avlägsna otillåtna bosättningar. Det föreslår en utredning som presenteras i dag.

Bland annat ska markägaren inte behöva identifiera de som ska avlägsnas, enligt regeringens utredare Maria Åhrling.

– Fastighetsägarna kommer att ha möjlighet att ansöka om särskilt handräckning utan att identifiera de boende. Man måste göra ett försök. Men misslyckas man med det ska möjligheten ändå finnas att ta upp den här ansökan till prövning, säger hon.

Varför slopar man det här id-kravet?

– Därför att det är så otroligt svårt för markägaren att identifiera alla de personer som finns i bosättningarna. De är inte särskilt villiga att lämna de här uppgifterna, och d är ofta väldigt många.

Senaste åren har flera större bosättningar med EU-migranter växt upp på flera håll i landet. Både polis och Kronofogden har möjlighet att avlägsna personer som utan tillstånd bor på någon annans mark. Men systemet, som det ser ut idag, funkar inte bra. Enligt utredningen är det framförall id-kravet på de boende som gör att processen kan blir mycket segdragen

Ett sånt exempel är tältlägret på Sorgenfri i Malmö, som tömdes i höstas.

Utöver slopat id-krav föreslår utredaren även att det ska bli mindre kostsamt för markägaren att ansökan om avlägsnande. I dag är den kostnaden 600 kronor per boende. Enligt förslaget bör det istället införas en engångskostnad på 5 000 kronor.

Justitieminister Morgan Johansson tycker förslagen är bra.

– Det här förslaget innebär att man förenklar och tar ned kostnaderna. Det är bra.

Vilka är det som kommer märka av en effektivisering av de här frågorna?

– Ja, det är ju de som befinner sig på de här boplatserna. Polisen gör bedömningen att det rör sig om ungefär 260 boplatser, i december förra året. Det är möjligt att det antalet har minskat något där man har agerat under våren. Det klart att för de människor som bor där är alternativet att bosätta sig någonstans legalt. Kan man inte det, då får man helt enkelt åka hem igen till de länder man kommer ifrån, Rumänien, Bulgarien eller vilket land vi nu talar om, säger Morgan Johansson.

I slutet av året räknar justitieministern med ett att kunna presentera ett lagförslag.

Branschorganisationen Fastighetsägarna är kritiska till dagens system. Marie Öhrström, tillträdande chefsjurist vid organisationen, tycker att förslagen som nu presenteras är mycket lovande.

– Det är viktigt att det här också kommer att funka i praktiken. Att polisen, Kronofogden och de sociala myndigheterna samarbetar och snabbt hjälper till på plats, för att där hjälpa de boende och markägarna, säger Marie Öhrström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".