Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Baltländer gillar ökat svenskt Nato-samarbete

Publicerat fredag 3 juni 2016 kl 06.20
Expert: Svårt försvara Baltikum utan att använda svenskt och finskt territorium
(3:11 min)
Svenskt Gripenplan deltar i en övning med Natoflyg över Östersjön 2014.
1 av 2
Svenskt Gripenplan deltar i en övning med Natoflyg över Östersjön 2014. Foto: Yvonne Ņsell/TT/arkiv
Paul Teesalu, politisk chef på Estlands utrikesdepartement, intervjuas av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson. Foto: Sveriges Radio
2 av 2
Paul Teesalu, politisk chef på Estlands utrikesdepartement, intervjuas av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson. Foto: Sveriges Radio

I de baltiska länderna välkomnar man Sveriges ökade samarbete med Nato. Där ses Sverige och Finland redan som självklara Nato-partner.

Diplomaten Paul Teesalu tar emot på högsta våningen på utrikesdepartementet i Tallinn, där han är chef för den politiska avdelningen. Vi har stämt träff för en intervju om säkerhetsläget på Östersjön och de kringliggande ländernas olika politiska svar på det.

Här på andra sidan av Östersjön och Finska viken betraktas de svenska och finländska Nato-debatterna som abstrakta.

Den stora frågan om länderna ska gå med i försvarsalliansen eller inte anses ha mindre vikt än hur man idag eller imorgon skulle agera om något land i Östersjöregionen skulle utsättas för ett militärt hot.

– Vi förstår att även era diskussioner i Sverige och Finland utgår från samma insikt om ett förvärrat säkerhetsläge i Europa, säger Paul Teesalu. Det är förstås viktigt att var och en noga kommer fram till sina egna försvarspolitiska lösningar.

I Estland, övriga Baltikum och stora delar av östra Europa råder spänd förväntan inför det kommande Nato-toppmöte i Warszawa i juli, då det är tänkt att fattas avgörande beslut om den förstärkning som den här regionen snart ska få av Nato.

Bland annat omkring 4000 soldater i en roterande styrka som ska finnas i de baltiska länderna och Polen så länge den anses behövas.

Åtgärden, som USA:s president Obama halvt lovade de baltiska staterna när han gjorde ett omtalat besök i Estland 2014, är ett svar på stigande oro inför ett oberäkneligt och till synes expansionsinriktat Ryssland.

Men oavsett hur försvarsalliansen Nato försäkrar och skickar extra resurser, så kommer de två icke-medlemmarna Sverige och Finland att få en avgörande roll om något av baltländerna skulle behöva militär hjälp.

Det anser en av Estlands främsta försvarsexperter, författaren och tidigare överstelöjtnanten Leo Kunnas:

– Det skulle vara mycket svårt att försvara Baltikum utan att använda svenskt och finskt territorium och luftrum. Och om en sådan krigs- eller krigsliknande situation någonsin skulle uppstå, så är det det som Sverige och Finland kommer att få säga ja eller nej till.  Beslutet skulle behöva fattas fort, inom ett par dagar, säger Leo Kunnas och fortsätter:

– Ett ja skulle i praktiken innebära anslutning till Nato, även om ni inte var medlemmar sen tidigare. Om det blir ett nej – ja, då skulle vi vara i fortsatt stor nöd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".