Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Handläggare vittnar om godtyckliga åldersbedömningar

Uppdaterat onsdag 8 juni 2016 kl 08.39
Publicerat onsdag 8 juni 2016 kl 06.00
"I verkligheten är jag 20, här är jag under 18"
(3:26 min)
Medarbetare på Migrationsverket i reflexväst på en tågperrong och en man bäddar sin säng på ett asylboende.
Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Det råder stor osäkerhet hos Migrationsverkets anställda kring bedömningen av ålder på ensamkommande barn. I en intern rapport vittnar medarbetare om hur enskilda handläggare och kontor gör helt olika bedömningar, något som beskrivs som en fara för rättssäkerheten.

Grafik: Asylsökande - barn eller vuxen?


I Migrationsverkets interna kvalitetsgranskning från i våras beskriver medarbetare i Malmö, Stockholm och Göteborg hur det går till när man ska bedöma om personer som söker asyl som barn verkligen är det eller inte.

I rapporten har man också tittat på ärenden från den intensiva hösten förra året då tiotusentals ensamkommande sökte asyl i Sverige.

"De flesta upplevde att det blev en subjektiv bedömning, som kändes otrygg, en del ville hellre ’fria än fälla’, andra tyckte det var viktigt att vuxna inte bor tillsammans med barn."

Rapporten beskriver det närmast som ett lotteri hur bedömningen ska bli. Något som leder till bristande rättssäkerhet eftersom barn och vuxna bedöms olika i asylprocessen och har olika möjligheter att få stanna:

"Den asylsökande kunde få behålla registrerad ålder den dag han sökte asyl, dagen efter skrivas upp i ålder för att efter flytt till annat boende skrivas ned igen".

Huvudregeln är att Migrationsverket ska godta den ålder som den asylsökande uppger vid första mötet med en handläggare. Undantaget är de fall där det är uppenbart för var och en att personen är vuxen. Men, någon uttalad måttstock på när någon är uppenbart vuxen finns inte. Så här skriver en anställd i ett internt mejl från förra hösten.

"Antalet uppskrivningar har rasat markant idag. Om det beror på att det faktiskt är nästan bara barn som kommit idag eller att vi av någon anledning inte vågar skriva upp är oklart."

De senaste åren har över 40 000 registrerats som ensamkommande barn i Sverige. Det är långt fler än till något annat EU-land, och en stor majoritet kommer utan ID-handlingar.

De ska få börja i skolan direkt, de får ett bättre boende jämfört med vuxna asylsökande och framför allt har de en större chans att få stanna i Sverige.

Det leder också till att samhällets kostnader för att ta emot en minderårig asylsökande är mångdubbelt högre än för en vuxen. Bara för boendet skiljer det minst 600 000 kronor per person och år.

Ekot har träffat flera vuxna asylsökande som berättar att de felaktigt har sagt sig vara barn för att lättare få asyl. En av dem är Dawood som egentligen heter någonting annat. Dawoods bild är att de flesta gör som han.

– I verkligheten är jag 20, här är jag under 18. Om jag säger att jag är vuxen så kommer de utvisa mig. Självklart tänker man på vad som är bäst för oss, vilka möjligheter och man måste ta det. Det är självklart, man ansöker som under 18.

Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, hänvisar till att det har varit en ansträngd situation för myndigheten i slutet av förra året.

– Det är oerhört allvarligt. Vi har haft ett system här som har tagit emot många människor som behöver skydd. Ibland så har du exakt samma skyddsbehov oavsett om du är 18 eller 19 år. För allmänhetens förtroende så är det viktigt att vi upprätthåller det här asylsystemet.

Han säger också att medarbetarna inte haft något annat val än att göra godtyckliga åldersbedömningar.

– Vi har ett stort ansvar att rättstillämpa och vi kan rättstillämpa med de verktyg som står till buds i Sverige. Det finns ingen människa i vårt land som kan fastställa någons ålder, inte ens med medicinsk undersökning kan man fastställa någons ålder. Det är fortfarande en bedömning.

Bara den senaste tiden har vi en våldtäkt mot ett tolvårigt barn i Alvesta från två vuxna män. Det här är konsekvenser av er tillämpning faktiskt, av hur man bedömer åldern.

– Vi har ingen annan inställning, vuxna bör inte bo bland barn och barn bör inte bo bland vuxna, säger Mikael Ribbenvik.

När Migrationsverket skulle upphandla de läkare som skulle jobba med medicinska åldersbedömningar av ensamkommande var det få sjukhus och läkare som kunde göra detta.

– Det finns en beröringsskräck i frågan.

Varför, för det verkar ju funka i de flesta andra länder?

– Omöjligt för mig att göra den bedömningen, jag kan bara konstatera att det är så. Det har funnits ett massivt motstånd till exempel från Barnläkarföreningen som sågat detta. Vi har inte kompetensen att hitta på en egen ordning utan vi får använda de verktyg som står till buds i Sverige.

Har ni tyckt att detta är ett stort problem?

– Ja, jag tycker det är ett stort problem och det är någonting som pågått under flera år, säger Mikael Ribbenvik.

Det har kommit fler ensamkommande till Sverige än andra stora EU-länder, flest överhuvudtaget i absoluta tal. Det här måste ni och politikerna funderat vad det beror på?

– Om man jämför till exempel Storbritannien, Norge och Sverige så fanns det en stigande tendens redan för många år sen, där vi följdes åt. Norge och Storbritannien började med omfattande röntgenundersökningar och då sjönk deras siffror. Sverige gjorde inte det och då ökade våra siffror.

Bifallstatistiken visar att till exempel afghanska barn har en mycket större chans än vuxna att få asyl i Sverige.

Mikael Ribbenvik medger att det finns incitament för asylsökande att säga att de är barn men står fast vid att Migrationsverket endast kan följa de lagar och regler som finns.

Till exempel har Justitieombudsmannen, JO, kritiserat Migrationsverket för att man skrivit upp åldern direkt istället för i det senare skedet när den ensamkommande får svar på sin asylansökan.

Dit kan det dröja över ett år från att asylansökan har registrerats, en tid som den potentiellt vuxne personen tillbringar på HVB-hem för ensamkommande barn.

– JO-beslutet säger "uppgiven ålder gäller". Vi skulle kunna följa det och säga att det spelar ingen roll hur du ser ut - om du säger att du är under 18 år, så är du det. Det finns ingen rim och reson i det, därför har vi själva lagt till uppenbarhetsrekvisitet. Det är ju inte heller någon exakt vetenskap så det blir en bedömning. Men själva ordet "uppenbart" betyder att det inte ska finnas några tveksamheter och då blir det en ganska stor marginal, säger Ribbenvik.

Om en handläggare på Migrationsverket som jobbat i många år och bedömt åldrar skulle säga att hälften av de ensamkommande som han mött genom åren har varit äldre, kan det vara så?

– Det blir en filosofisk fråga. Det är klart att det kan vara så. Det kan också inte vara så, säger Mikael Ribbenvik.

Kritik från barnläkare har lett till att systemet med medicinska ålderstester av ensamkommande har havererat, men regeringen har sagt att senast till hösten ska medicinska åldersbedömningar vara igång igen.

TILLÄGG: I en första version av det här nyhetsinslaget medverkade en intervjuperson som efteråt plockades bort. Anledningen är att det hade uppstått frågetecken kring personens identitet.

Artikeln har uppdaterats efter publicering

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".