Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader mellan sjukhusen i antal inställda operationer

Publicerat fredag 17 juni 2016 kl 11.41
"Det är hemskt att stryka en operation"
(2:20 min)
Ulf Lockowandt, verksamhetschef på Thoraxkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Ulf Lockowandt, verksamhetschef på Thoraxkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT, Danish Saroee/Karolinska Universitetssjukhuset

Även om det är svårt att jämföra olika sjukhus, eftersom operationsverksamheterna ser olika ut, är det uppenbart att vissa sjukhus lyckas sämre än andra med att undvika sent inställda operationer. Många strukna operationer borde kunna undvikas.

Statistiken som Ekot har fått del av, visar att exempelvis sjukhusen i Linköping och Norrköping ligger högt i andel strukna operationer, medan till exempel Kalmar och Västervik har ställt in få operationer. 

– Det är hemskt att stryka en operation, säger Ulf Lockowandt, verksamhetschef på Thoraxkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. 

På hans klinik stryks omkring sex procent av de planerade operationerna, vilket innebär en till två strukna operationer i veckan. Patienterna som får sin operation inställd, har förberett sig på en inte riskfri hjärtoperation. 

– Det är ett svårt besked att ge en patient, säger Ulf Lockowandt. Sen är det svårt att undvika strykningar, eftersom vi vill använda vår operationskapacitet så mycket som möjligt. 

En faktor som har betydelse, betonar Ulf Lockowandt, är hur högspecialiserade operationer man utför. Ju mer avancerad kirurgi, som t.ex hjärtkirurgi, desto fler personer med specialkompetens krävs. Det blir både sårbarare om en enstaka person saknas, och dyrbarare att stå med en outnyttjad sal.

– Det är hela tiden en balansgång, att planera in luckor för det oförutsedda och akuta, säger han. Varje dag och varje vecka försöker vi få in rätt antal luckor.

Det är inte lätt. Ändå lyckas vissa sjukhus betydligt bättre än andra. Björn-Erik Erlandsson är prodekan på Teknik och hälsa på KTH och tidigare verksamhetschef för medicinsk teknik och informatik på två stora sjukhus. Han tror att det mesta handlar om planering. 

– Man måste ha planeringssystem så att man kan se att man har personal tillgänglig och att man har operationsresurser och tekniska resurser tillgängliga. Sen får det inte komma in sådant som att någon är borta för att de är komplediga eller ska på kurs.

– Det skiljer sig ju väldigt åt i landet. Vad säger det, tycker du?

– Dålig planering. 

– Enbart?

– Ja, dålig planering och dålig administration. Det har att göra med dålig sjukhusledning, dålig personalledning och hur man behandlar sina patienter.

– Det är ganska hårda ord mot dem som har dålig statistik?

– Ja, det kan ju finnas andra faktorer som har betydelse. Vissa kliniker har ju t.ex mer belastning på sommarmånaderna, säger Björn-Erik Erlandsson. 




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".