Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inställda operationer stort problem på många sjukhus

Publicerat torsdag 16 juni 2016 kl 03.02
Akuta operationer prioriteras
(2:31 min)
Operation i en operationssal.
Omkring 20 000 planerade operationer ställs in i ett sent skede varje år. Foto: Erik G Svensson/TT

En av tjugo planerade operationer ställs in med mycket kort varsel på en stor del av landets sjukhus. Ibland ställs de in så sent som när patienten redan fått operationskläder och medicinering. Det visar ny statistik som Ekot fått ta del av.

Inställda operationer kan innebära stora problem för de enskilda patienterna och kostar samhället miljoner, varje år. En av dem som fått sin operation inställd i sista ögonblicket är Therese Weståker. Hon skulle genomgå en operation i hjärnan, en operation hon var mycket rädd för, och som hon väntat på i ett halvår.

– Alla förberedelser var klara, berättar hon. Jag skulle opereras klockan åtta. Kvart i åtta kom läkaren som skulle operera mig in och hälsade, och sa att han bara skulle byta om, och att vi skulle ses på operationsbordet en kvart senare.

Therese berättar att minuterna gick. Hon väntade. Klockan blev fem över åtta. Sedan kom en sjuksköterska in, och sa att det hade hänt något. Ett par minuter senare kom hon in igen och bekräftade:

– En akut operation hade gått före. Jag fick ta av mig operationskläderna, klä på mig och åka hem. Det skulle inte bli någon operation den här dagen. Det kändes fruktansvärt, berättar Therese.

Therese Weståker är inte ensam om att ha fått kliva av britsen och åka hem, utan att ha blivit opererad. Enligt siffror som Ekot fått ut ställs omkring fem procent av alla planerade operationer in samma dygn eller kvällen före operationsdagen.

Statistiken kommer från Svenskt Perioperativt Register, SPOR, och täcker över en fjärdedel av det totala antalet planerade operationer. Siffrorna ger en likartad bild som annan statistik från ytterligare sjukhus och uppgifter som Ekot fått ut direkt från flera större sjukhus.

Det här innebär att omkring 20 000 planerade operationer ställs in i ett sent skede varje år. På sjukhusspråk kallas det för strukna operationer.

– Vi har ganska mycket hemarbete att göra för att minska frekvensen av strukna operationer, säger Gunnar Enlund. Han är överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och drivande i Svenskt Perioperativt Register, SPOR, som tar fram nationell statistik kring operationer.

Orsakerna bakom de strukna operationerna är bland annat att patienten inte är klar för operation, att tidsplanen spricker eller att en akut operation går före. Men Gunnar Enlund menar att det inte får vara någon ursäkt.

– Orsaken att en akut operation prioriteras, det beror ju delvis på att man inte tittat på sin statistik, säger han.

Vet man att 33 procent av patienterna varje vecka är akuta, och man inte lämnar utrymme för det, tre av tio operationssalar, ja, då blir det ju trångt, förklarar Gunnar Enlund.

– Då blir följden Fia med knuff. Då knuffar de akuta operationerna ut de planerade, säger han.

Therese Weståker, som väntat på sin hjärnoperation i månader, hamnade efter att hennes operation ställts in, återigen i ovisshet om när hon skulle få bli opererad. Men den här gången bara några dagar. 

– De dagarna när man inte vet, är de absolut värsta, säger hon. Självklart måste akuta operationer genomföras, det förstår jag också. Men det blir jättefel, det måste finnas utrymme för både och. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".