Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny HD-dom viktig för ålders­bedömning av ensamkommande

Publicerat måndag 11 juli 2016 kl 18.05
Socialstyrelsen: Metoden håller inte vetenskapligt
(1:51 min)
Tandröntgen och Högsta domstolen
HD-dom ger stöd åt en medicinsk tandmognadsbedömning för att kunna slå fast åldern på en gärningsman med okänd identitet. Foto: TT.

Högsta domstolens nya vägledande dom som ger stöd åt tandundersökningar för att fastställa ålder på gärningsmän är även viktig för asylprocessen, det menar Rättsmedicinalverket. 

Den färska HD-domen ger stöd åt en medicinsk tandmognadsbedömning för att kunna slå fast åldern på en gärningsman med okänd identitet när dennes tänder är fullt utvecklade. Trots att metoden inte är exakt så anser HD att gärningsmannen i det aktuella brottsfallet sannolikt är 20 år och inte 16 som han själv har hävdat.

Det här kommer få betydelse inte bara för hur andra domstolar kommer bestämma åldern i liknande fall, men också för åldersbedömningen i asylprocessen.

Rättsmedicinalverket håller just nu på att ta fram ett nytt system för medicinska åldersbedömningar i brottsfall och när det finns oklarheter kring asylsökandes ålder. Åldern spelar viktig roll för hur asylprocessen ser ut. Samhällets kostnader skiljer sig också kraftigt beroende på om du är barn eller vuxen som söker asyl.

– Det är klart att det har betydelse att Högsta domstolen har kommit fram till att vi kan luta oss mot den för att göra de här åldersbedömningarna, säger Monica Rodrigo, generaldirektör för Rättsmedicinalverket, som just nu håller på att ta fram ett system för medicinska åldersbedömningar av asylsökande.

Enligt Migrationsverket kan åldern behöva bestämmas medicinskt på upp till 18 000 ensamkommande asylsökande barn och unga med osäker identitet de kommande åren. Men Rättsmedicinalverket har ännu inte bestämt vilka metoder man ska använda sig av, även om man haft funderingar på att kombinera tandmognadsbedömningar med magnetkameraundersökning av knäled, samt handledsröntgen.

Att Högsta domstolen har utgått från just tandmognadsbedömning gör att verket fäster mer vikt vid just den metoden, säger Monica Rodrigo.

– Vi levererar ändå svaren till rättsväsendet. Det känns som att det är tillförlitligare att använda den metoden än om de hade kommit fram till motsatsen. Tack vare det är det klart att det också har betydelse när det gäller migrationsärenden.

I stora delar av västvärlden använder man sig av tandundersökningar för att bedöma om ensamkommande är under eller över 18 år. Men i Sverige har barnläkare länge dömt ut metoden.

Socialstyrelsen ansåg i en rapport från i våras att magnetkameraundersökning av knäleden är en säkrare metod att använda sig av än undersökning av tänderna.

– Vi tycker att metoden inte håller vetenskapligt. Sedan att domstolen tycker att den håller juridiskt, det är för att man har mycket lägre krav i domstolen. Vi vill normalt ha säkerhet på över 95 procent och det uppfyller inte den här metoden, säger Carl-Erik Flodmark, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".