Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Studenter fuskar med Harvardpengen

Publicerat fredag 12 augusti 2016 kl 05.10
CSN: Personer söker studiemedel för studier de inte tänkt påbörja
(2:09 min)
Harvarduniversitetet och hundrakronorssedlar.
Reformen fick namnet Harvardpengen efter det amerikanska prestigeuniversitetet Harvard. Foto: Lisa Poole/TT och Christine Olsson/TT.

CSN upptäcker allt fler fall av misstänkta bidragsbrott kopplade till studier i utlandet. För ett år sedan ändrades reglerna så att det blev möjligt att få ut en stor klumpsumma från CSN för utlandsstudier.


Syftet var att fler svenskar skulle kunna studera på dyra prestigeuniversitet som Harvard - men så har det inte blivit. Däremot har CSN märkt en femdubbling av misstänkta bidragsbrott för utlandsstudier.

– Vi har under det senaste året upptäckt betydligt fler bidragsbrott inom studiemedel utland, alltså utlandsstudier, och då främst inom språkstudier utomlands. Det kan se ut på olika sätt, men det vanligaste vi ser är att personer söker studiemedel för studier de inte tänkt påbörja, säger Helena Rönnblom kontrollanalytiker vid CSN.

I juli förra året ändrades reglerna för de lån studenter kan ta för undervisningsutgifter i utlandet. För en eftergymnasial utbildning kan studenter få 340 000 kronor i en klumpsumma och för skolor på gymnasial nivå 113 000.

Tanken var att fler skulle kunna studera på prestigeuniversitet med dyra avgifter, som Harvard i USA, och reformen kallades därför Harvardpeng. Men reformen har inte fått den önskade effekten.

När CSN analyserade läget nio månader efter regeländringen pluggade inte fler svenskar på de dyra prestigeuniversiteten. Och på Harvard, som pengen döpts efter, sjönk antalet studenter som tagit CSN-lån för utbildningsavgiften från 14 till 7. Däremot kan Harvardpengen alltså ha fått andra följder.

Året innan reglerna ändrades upptäcktes felaktiga utbetalningar kopplade till utlandsstudier för drygt tre miljoner kronor. Under det första året med reglerna har felaktiga utbetalningar för närmare 17 miljoner upptäckts. Samtidigt har antalet misstänkta bidragsbrott femfaldigats, från 33 till 173.

CSN tror att ökningen delvis beror på att man blivit bättre på att upptäcka brott, men också på att den faktiska brottsligheten ökat, särskilt i samband med kurser i engelska.

- Där är två delar vi tror spelat roll. Dels att man som sagt kan få ut mer pengar vid ett tillfälle. Den andra faktorn vi tror spelar in är att de här språkkurserna numer klassificeras som gymnasiala studier. Det betyder att vi inte längre kräver fullständiga gymnasiebetyg. Det betyder att fler kan få studiemedel och att fler har möjlighet att begå bidragsbrott, säger Helena Rönnblom, kontrollanalytiker vid CSN.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".