Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utvisningsdömda sitter i förvar över ett år – inga planer på förändring

Publicerat tisdag 6 september 2016 kl 16.28
Migrationspolitisk talesperson hos S: Ett logiskt val
(1:41 min)
Kirsebergsanstalten i Malmö som planeras bli ett nytt förvar och Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson.
Foto: TT/Sveriges Radio bildmontage

Det finns i dag ingen bortre gräns för hur länge en person kan sitta i förvar efter avtjänat straff i väntan på utvisning. Det finns inga planer på förändring, men det pågår arbete med att korta väntetiderna.

Enligt ett EU-direktiv ska ingen person sitta i förvar längre än ett år i väntan på utvisning, men det finns en möjlighet att göra ett undantag i det direktivet för just brottsdömda, vilket Sverige valt att göra.

Det finns alltså ingen bortre gräns, vilket lett till att 12 av de 43 som just nu avtjänat straff och ska utvisas suttit i förvar över ett år.

– Sverige har ju valt att nyttja den möjligheten till undantag och jag tycker det är ett logiskt val, säger Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson.

– Det här är människor som ska utvisas på grund av kriminalitet och vi vill inte ha ett läge där man kan förhala sin utvisning och att tiden därmed löpt ut. Det är viktigt att ta så kort tid som möjligt i förvar men det ska leda till en utvisning.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg efterlyste i Ekot under tisdagen en lagändring som begränsar tiden utvisningsdömda kan sitta kvar i förvar i väntan på utvisning.

– Det är ett rättssäkerhetsproblem tycker jag. Som det är nu är risken stor att man sitter i förvar väldigt lång tid. I vissa fall längre tid än själva brottet förtjänat.

Det finns flera orsaker till att utvisningen inte sker direkt efter avtjänat straff, bland annat att det är svårt att fastställa personens identitet eller att mottagarländerna inte vill ta emot personen.

Det arbetas på olika sätt med att arbetet ska bli mer effektivt, bland annat har Migrationsverket fått i uppdrag att se över hur samarbetet med länder som berörs kan förbättras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".