Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyrare på djupet för svensk gruvnäring

Publicerat tisdag 13 september 2016 kl 06.32
"Ju djupare desto dyrare"
(1:52 min)
Hjullastare i Kankberggruvan
1 av 4
Hjullastare i Kankberggruvan. Foto: Nils Eklund / Sveriges Radio
Jenny Greberg, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet
2 av 4
Jenny Greberg, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet Foto: Nils Eklund / Sveriges Radio
Bergbult material
3 av 4
Bergbult material. Foto: Nils Eklund / Sveriges Radio
Lars Malmgren, LKAB
4 av 4
Lars Malmgren, LKAB. Foto: Nils Eklund / Sveriges Radio

De svenska gruvnäringen riskerar ökade produktionskostnader när brytningen sker allt djupare.

Då de flesta svenska gruvorna är underjordsgruvor så står de inför extra stora utmaningar jämfört med den globala gruvindustrin där de öppna dagbrotten är i majoritet.

– Generellt kan man säga att ju djupare gruvbrytning desto dyrare. Våra gruvor börjar bli ganska djupa nu. De börjar närma sig 1500 meter och det innebär utmaningar som relaterar till bergförstärkning, logistik i gruvor det vill säga hur man transporterar både massor och människor i gruvan på effektivast sätt. Och det innebär också utmaningar när det gäller säkerhet, säger Jenny Greberg, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Hon har de senaste åren närstuderat ett 20-tal av världens underjordsgruvor där de djupaste, sydafrikanska guldgruvor och kanadensiska nickelgruvor, i dag når 3-4 kilometer under jorden.

Och ett sätt för branschen att inte dra på sig för stora produktionskostnader som det nu forskas kring är att gå över från dieseldrivna till batteridrivna lastmaskiner.

– Det är ett sätt att minska både energiförbrukningen och krav på ventilation. Eller behov av ventilation, säger Jenny Greberg.

Vad är risken om bolagen inte lyckas med de här satsningarna för att möta den här utvecklingen?

– Ja, risken är ju naturligtvis att vi får en dyr produktion och det är klart att då blir det svårare att hävda sig i en internationell konkurrens för våra gruvbolag, säger Jenny Greberg.

Nio av de femton svenska gruvorna är i dag underjordsgruvor. Och på statliga LKAB säger att de redan märkt av ökade utmaningar i de allt djupare gruvorna i Kiruna och Malmberget.

Med till exempel mer seismisk aktivitet.

– Vi har definitivt märkt av det, och vi jobbar metodiskt med de här frågorna. Inte bara med avsikt på säkerhet utan också på produktivitet, säger Lars Malmgren, är forsknings- och utvecklingschef inom gruvteknik på LKAB.

Men kommer det krävas fler investeringar för att möta det här?

– Kanske inte så mycket investeringar, men kanske nytänkande och att vi kanske bryter på ett annorlunda sätt för att minska våra seismiska händelser och förfinar vår bergförstärkning, säger Lars Malmgren på LKAB.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".