Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommuner brister i brandskydd för särskilt utsatta

Publicerat torsdag 15 september 2016 kl 06.00
Majoriteten är funktionshindrade eller pensionärer
(2:30 min)
En brandbil utanför ett hus som brinner.
1 av 2
Över hälften av de som omkom i bränder förra året var över 65 år. Foto: Anna Hållams/TT (Arkivbild)
Leif Andersson, räddningstjänsten Dalamitt.
2 av 2
Leif Andersson, räddningstjänsten Dalamitt. Foto: Veronika Karlsson, Sveriges Radio

Det finns stora brister i landets kommuner när det gäller att förebygga dödsbränder. Det här visar en ny undersökning som Karlstads universitet gjort på uppdrag av MSB, myndigheten för samhällskydd och beredskap.


Förra året dog 112 personer i bränder i Sverige enligt MSB's preliminära statistik. Över hälften av de omkomna var 65 år eller äldre. Dessutom är det vanligt att de som dör i bränder har nån form av funktionsnedsättning eller missbruk.

Många dödsfall hade kunnat undvikas med enkla åtgärder menar Leif Andersson, förbundschef Räddningstjänsten Dalamitt.

– Det finns typer av spisar som stänger av sig själv, det finns larm som om man inte hör brandvarnaren har blinkljus, man kan ha brandlarm i form av vibrator under kudden, det finns massor av utrustning man skulle kunna använda.

Johanna Gustavsson,  centrum för personsäkerhet vid Karlstad universitet, har lett arbetet med studien.

– Det är inte så att det brinner mer hos de här personerna, utan det handlar om deras oförmåga att hantera situationen, som gör att de är mer riskutsatta. Kunde man få åtgärder som är individanpassade för de här grupperna, så skulle ju många kunna räddas från att avlida i en brand.

70 procent av kommunerna i landet svarade på enkäten. Av dem uppgav drygt häften, 52 procent, att de jobbar med individanpassat brandskydd. Många gör det dock inte så systematiskt som MSB kräver i sina riktlinjer, vilket innebär att andelen som kan sägas jobbar korrekt är betydligt lägre.

De kommuner som svarat nej på frågan om man jobbar med brandskydd på det här sättet, uppger att det bland annat handlar om brist på resurser. Vilken instans i kommunen som ska ta ansvaret är också oklart.

Johanna Gustavsson tror att kommunerna behöver mer stöd.

– Det är  ganska så utmanande att få till samverkan mellan olika förvaltningar och sedan att man har den kunskap som krävs för att hitta åtgärder som hjälper just den här personen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".