Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lagar tystar ryska regimkritiker

Publicerat torsdag 15 september 2016 kl 05.00
Analytiker: Människor har blivit rädda
(2:16 min)
Politiska analytikern Andrej Kolesnikov.
1 av 3
Politiska analytikern Andrej Kolesnikov räknar upp en lång rad nya lagar som på olika sätt gör det svårare att uttrycka sin åsikt i Ryssland. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Aleksej Muchin, Kremltrogen politisk analytiker.
2 av 3
Aleksej Muchin, Kremltrogen politisk analytiker i Moskva, anser att talet om ett mer auktoritärt styre i Ryssland inte stämmer. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Denis Lutskevitj och Sergej Krivov
3 av 3
Denis Lutskevitj och Sergej Krivov dömdes mot sitt nekande till flera års fängelse - anklagade för våldsamt upplopp och våld mot polis under en demonstration 2012. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

På söndag hålls parlamentsval i Ryssland men till skillnad från efter valet för fem år sedan väntas inga stora regimkritiska demonstrationer den här gången. Sedan Vladimir Putin åter valdes till landets president 2012 har en rad nya lagar och bestämmelser gjort det svårare att demonstrera och på andra sätt uttrycka regimkritiska åsikter.

Andrej Kolesnikov, politisk analytiker vid den internationella tankesmedjan Carnegies Moskvakontor räknar upp den ena lagen efter den andra som på senare år tillkommit och som på olika sätt gjort det svårare att uttrycka sig regimkritiskt i Ryssland.

Över 30 nya lagar får han ihop till sedan Vladimir Putin för tredje gången blev Rysslands president, våren 2012. Lagar som gör det svårare och mer riskabelt att demonstrera, som ger säkerhetspolisen rätt att under vissa förutsättningar öppna eld mot folksamlingar, som stämplar frivilligorganisationer som får bidrag från utlandet som utländska agenter och som ökar kontrollen över vad som sägs på telefon och skrivs på nätet.

Och allt det här, säger Andrej Kolesnikov, kan man se som Vladimir Putins svar på den protestvåg som uppstod efter det fuskkantade parlamentsvalet 2011 och som fortsatte över presidentvalet 2012. Och det har hjälpt, konstaterar han, det hålls inga stora demonstrationer längre.

– Människor har blivit rädda.

Flera av de nya lagarna har som syfte att motverka terrorism och den Kremltrogna politiska analytikern Aleksej Muchin säger att till exempel de personer som dömts till fängelse för olika saker och som vissa nu kallar för politiska fångar i själva verket har gjort sig skyldiga till högst verkliga brott.

En av dem som Aleksej Muchin pratar om är Moskvabon Sergej Krivov, han har just avtjänat ett nära fyra år långt fängelsestraff, dömd för våldsamt upplopp och våld mot polis under en regimkritisk demonstration 2012. Själv hävdar han sin oskuld och har tillsammans med en rad andra demonstranter klassats som samvetsfånge av Amnesty International.

Sergej Krivov tror att systemet kommer att hårdna ännu mer.

– Det enda raka är nog faktiskt att lämna landet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".